Ett välbesökt utflyktsmål

De anatomiska stockarna Mothers Legs av den Amerikanska artisten Kaari Upson fyller ett helt rum i museet och pryder också huvudet till detta lilla bildreportage från ett besök sommaren 2022. Jori Finkel publicerade ett porträtt av konstnären i New York Times den 18 mars i år. En spännande konstnär som lämnade oss sommaren 2021 efter en lång tids kamp mot sin cancer. Installationen bjuder besökaren på en resa där de egna visonerna ifrågasätts och tankar om kroppsfixering och krav kopplade till acceptans och erkännande blir synliga på ett naket och avslöjande vis. Genom sättet på vilka dessa ben visualiseras är det näst intill omöjligt att inte associera till konsumtion av kött och ett kylrum i ett slakteri.

En sprakande färgstark kontrast till det mesta är utställningen med Alex Da Corte, vars visuella effekter appelerar till ditt inre på ett helt annorlunda sätt. Comics, Hollywood och vår längtan efter materiella attribut för att uttrycka status och makt presenteras i en övervälvande värld av färg, form och videoinstallationer.

Utställningen visas på Louisiana mellan 14 juli 2022 - 8 januari 2023 och är den Amerikanska konstnärens största och mest övergripande hittills i Europa. För att föstärka hans närvaro på museet har den så ikoniska mobilen Little Janey-Wayney av Alexander Calder ute på terrassen mot havet, ersatts av en mobil, med en gigantisk version av karaktären Big Bird från Sesame Street hängande i en månskärva. Alex Da Corte skapade verket 2021 på beställning av The MET, Metropolitan Museum of Art i New York, som ville ha en skulptur till sin takterrass.

Född i Boston numera bosatt i Berlin har Dorothy Iannone sedan 1960-talet provocerat och inspirerat publiken med sina ikoniska verk där hon blandar sina teckningar och målningar med videokonst och långa textsjok.

Hennes konst är spirituell och hennes hyllning till kärlek närmast religiös. Tillsamman med Dieter Roth som hon inledde ett förhållande med 1967 har hon utforskat kärleken och dokumenterat den högst personligt genom konsten.

Den fjärde av de fem utställningar som pågick sommaren 2022 och som fascinerade mig var en retrospektiv av den legendariska Amerikanska fotografen Diane Arbus, den första så omfattande i Skandinavien. Här rådde fotoförbud, men jag tog ändå en bild av den bild som Diane tog av en Puertorikansk kvinna i New York City 1964, för att minnas och ha som illustration i mitt reportage.

Där och då knäppte jag mest några bilder utan att ha någon ambition kring användandet. Långt senare när jag tillsammans med mina bilder försökte få ihop en liten grej om min och min frus lilla semesterresa söderut, insåg jag plötsligt att det fanns underlag till ett reportage från besöket på Louisiana - Museum Of Modern Art.

Diane Arbus karriär som fotograf varade blott omkring femton år, ändå har hon genom sina porträtt satt ett betydande avtryck i konstgenren. Hon anses som en av de mest betydelsefulla konstnärerna under 1900-talet.

Most people go through life dreading they'll have a traumatic experience. Freaks were born with their trauma. They've already passed their test in life. They're aristocrats.

I porträtten finns ett möte, ett möte och ett accepterande. Det är en konst i sig att skapa rätt förutsättningar för ett sådant möte, när motiven inte tillhör de som normalt blir fotograferade. Det krävs både mod och ödmjukhet för att komma så nära en främmande människa och få tillåtelse att avbilda personen. I synnerhet då hon drogs till människor som på ett eller annat sätt stack ut. Synliggörandet av de icke perfekta visar att det abnorma existerar och att dessa människor finns och också har rätt till ett liv och rätt till att bli tagna på allvar. En gripande utställning av en stilbildande fotograf som förstärks genom vetskapen att Diane tog sitt liv 48 år gammal.

What I'm trying to describe is that it's impossible to get out of your skin into somebody else's.... That somebody else's tragedy is not the same as your own.