Bar Brasil bjöd in till fotbollsfest

Fotbollsnörden och festfixaren Johan von Friedrich hade redan kysst bucklan och tagit ut segern i förskott. Med all rätt, för oavsett om Brasilien vinner guld eller åker ut i kvarten, hade hans Bar Brasil genom ockupationen av Copperfields Pub & Restaurang på St Eriksgatan, visat hur fotboll kan vara inkluderade och demonstrerat kärlek, i en binär tid, där det onda ställs mot det goda och splittrar oss. En seger i sig.

Fotboll är ett spel som engagerar. Samtidigt som VM delar upp världen i olika lag finns det en förenande kraft i fotbollen. Kärleken till fotboll ser inga gränser för dem som verkligen älskar att se en perfekt slagen frispark, en öppnande passning eller ett magiskt ögonblick i straffområdet.

I Brasilien är fotbollsskolorna lika viktiga som sambaskolorna. Där finns drömmarna, som genom hård träning och engagemang kan bli verklighet. Där finns ett alternativ och en möjlighet att uttrycka sig även för dem som inte blir en ny Pelé, Ronaldinho eller Neymar. Kanske är det just det som utmärker Brasiliansk fotboll, vars landslag vunnit flest VM-titlar genom tiderna; känslan, tacksamheten och kärleken till fotbollen. Känslorna gör också laget sårbart och eftersom känslorna är gemensamma med alla fans, blir ett nederlag extra kännbart.

Copperfields PUB & Restaurang var pimpad med Brasilianska flaggor och många av fansen var redan på plats när jag dök upp med kameran för att njuta av stämningen, när det Brasilianska fotbollslaget skulle spela sin sista gruppspelsmatch mot Kamerun den 2 december. Laget var redan klara för åttondelsfinal, så det skulle bara bli en avkopplande fotbollsshow. Förutom fotboll bjöds det på pagode och sambaqueens redan innan matchen.

Ingen större förlust

Brasilien kunde inte rå på Kamerun. Fansen tog förlusten med ro. Laget var ju ändå klara för vidare spel. Efter matchen tog festen fart och stämningen var på topp. Det fanns ingen oro överhuvudtaget. Hade det varit Svenska fobollslandslaget som förlorat hade spekulationerna varit igång redan under matchen, men här var det bara glada och stolta miner.

Trummorna dånade och fler började dansa. Mina planer om en reseskildring mot guldet tillsammans med Bar Brasil började ta form. Steg för steg och match för match mot den stora finalen. -Kanske behöver vi se över om lokalerna räcker till, sa Johan när jag frågade om Copperfield håller hela vägen till finalen.

Efter förlusten i den sista gruppspelsmatchen var det dags för åttondelsfinal mot Syd Korea. Jag kunde inte vara på plats på grund av en elak förkylning. Neymar var tillbaka efter sin vristskada och redan efter första halvlek ledde Brasilien med fyra mål mot noll. Såg matchen hemma och allt kändes lugnt. Syd Korea fick ett tröstmål i andra, drömmen levde vidare.

Fredag den 9 december var det dags för kvartsfinal mot Kroatien. Lite seg efter förkylningen valde jag att stanna hemma även denna match. Var tämligen säker på vinst och tänkte att jag skulle samla kraft till semifinalen istället. Matchen blev en rysare. Fortfaramde oavgjord efter förlängning. Efter en straffläggningsrysare drog Kroatien det längsta strået och vann matchen.

Bar Brasil publicerade på Facebook efter förlusten:
… inte bäst i fotboll MEN bäst på Party! Nu kör vi … sorgens Samba … till sent.

Nu blev det inget guld för brassarna, men magin lever kvar i Brasiliansk fotboll, som en del i den Brasilianska kulturen. För fotbollskungen Neymar var detta inte vad han hade tänkt sig och naturligtvis ett personligt nederlag både för honom och fansen. För mig blev det ett abrupt slut och mina planer grusades. Reportaget blev inte som planerat, men det blev ändå en hyllning till den Brasilianska kulturen, där fotbollen är ett naturligt inslag, och ett litet dokument från en kväll med Bar Brasil när hoppets lampa fortfarande lyste klar.