UNIKABOXEN fascineras av fenomenet Drifting på Malmby flygfält

Drifting - sedan 2005 en tävlingsform inom Svensk Bilsport

Reportaget hamnade i kategorin Subkulturer, men borde kanske legat under Sport eftersom Drifting är en regelrätt motorsport med både RM och SM status. Nu blev det som det blev mycket på grund av anledningen till att jag besökte denna lite undanskymda plats på kartan. Burnout War Sweden hade bjudit in till ett världsrekordförsök; antal bilar som samtidigt genomför en burnout. Värlsrekordet är 119 bilar och för att skapa förusättningar för att kunna slå det gjordes arrangemanget under en Driftingtävling, där deltagarna är vana vid att bränna gummi.

Den nya generationens motorsport

Lukten av brännt gummi, ljudet av skrikande däck mot asfalten och en tät partikelfylld dimma mötte mig när jag ställde min bil på den anvisade parkeringen. Pulsen ökade och jag förstod att detta skulle bli en härlig dag med mer på dagordningen än ett världsrekordförsök. Det här var mitt första möte med sporten.

Svensk Bilsport beskriver tävlingsformen så här på sin hemsida:

Drifting är motorsporten som växer snabbast runt om i världen. Det är en actionfylld sport som tilltalar alla sinnen. Hastighet, däck rök, extrema bilar och starka profiler. Tävlingarna bjuder på tuff körning som kräver 100% av både förare och bilar. Driftingbilarna har ofta upp mot 1000 hk och körs på gränsen till vad som är möjligt. Förarna tävlar mot varandra genom en bana där bilen hela tiden ska vara på sladd och den som vågar köra närmast sin motståndare vinner. Alla utövare bygger sina egna tävlingsbilar vilket är ovanligt när man tävlar på högsta möjliga nivån. De besitter stora kunskaper både i garaget och bakom ratten. Eftersom de flesta utövarna vuxit upp i en generation där sociala medier är en del av vardagen får de ett starkt genomslag. De yngsta tävlingsförarna är inte mer än 16 år. Drifting är helt enkelt att åka snyggt på sladd. Farten är viktig, men det är inte alls säkert att den som kör fortast vinner. Istället bedömer man fart ihop med snygg linje genom banan, och hur brett bilen sladdar. Ursprungsland för Drifting är Japan. Här hemma kördes de första tävlingarna 2005 och banorna varierar, allt ifrån en kort teknisk bana, till en hel racingbana med långa kurvor.

Ont om kvinnliga förare

Sporten domineras av män, företrädesvis unga män och därför blev jag glad när jag hittade en tjej i racingoverall stå lutad mot en bil. Skenet bedrog mig och det visade sig att hon var en välutrustad passagerare, men det blev en snygg bild som kanske kan inspirera.

- Jag håller på att lära henne, så snart så, sa bilens förare och förmodade pojkvän glatt.

När jag gick igenom resultatlistorna för RM och SM hittade jag inga tjejer vilket generellt är ovanligt när det gäller motorsport och i synnerhet i en sport som har en sådan ung medelålder. Att intresset finns råder det inget tvivel om, men en barriär av tuffa pojkattityder gör det inte direkt lättare för en kvinnlig förare att slå sig fram. Med andra förutsättningar och en mer könsneutral uppfostran av både pojkar och flickor tror jag att denna form av konståkning på fyra hjul skulle passa både tjejer och killar. Idag blir det att kvinnorna sköter markservicen och bara grabbarna får leva ut sina drömmar. Att byta dessa roller känns idag otänkbart, men eftersom det finns goda exempel i annan motorsport, bland annat Dragracing, hoppas jag att vi snart får se några duktiga tjejer på resultatlistorna och slippa sexistiska budskap på bilarna.

Team Hultsfred

I depån träffade jag två Småländska entusiaster som lägger ner all ledig tid på sina bilar och tävlandet. Martin Frejd till vänster med sin BMW 235 som levererar omkring 900 hk ligger efter söndagens tävling trea i Sverige Cupen. Johan till höger utan efternamn, tränar fortfarande och deltar inte i Cupen. Hans Volvo är uppretad till endast omkring 800 hk. Hästkrafterna behövs för att slippa använda handbromsen i onödan och för att skapa de där mjuka svängarna med spinnande bakhjul. Som novis tyckte jag att dessa herrar var i en klass för sig där ute på banan. Martins placering i resultatlistan visar att jag inte kan vara helt fel ute. Röken från det brända gummit ser ut att vid vissa tillfällen fylla hela kupén. Är inte det otrevligt frågade jag Johan: - På en sån här långsam bana kan det vara lite störande, men så fort du får fart blåser röken ut genom de öppna sidorutorna, berättade han, så det ser uppenbarligen värre ut än vad det är och kanske mest störande för den som ligger bakom som stundtals måste bli helt blind.

Martins Pappa Morgan driver företaget Vimmerby Prefab Betong och delkalerna samt kläderna skvallrar om att en del sponsorpengar och stöd till grabbarna kommer in därifrån. Annars går nog en stor del av deras egna tjänade pengar till delar och utrustning. Martin jobbar i Pappans industri medan Johan är bilmekaniker på heltid skulle man kunna säga, mekar andras bilar på dagarna och sin egen på kvällar och helger.

Öppet spår för anmälda

Under lördagen var det öppet spår och fritt fram för vem som helst att delta. En säkerhetskontroll av bilen och sen ut på banan. Någon nämnde att 150 bilar var anmälda till detta öppna spår. En rejäl ökning enligt en talesperson och något som bekräftar att detta är Sveriges snabbast växande motorsport.

Balanserat mod och skicklighet

Förutom att jag nös gummi några dagar efteråt blev jag klart intresserad av sporten och hade gärna sett tävlingarna på söndagen. Nu får det bli något att se fram till kanske nästa sommar. Tävlingarna körs parvis och det gäller att ligga så nära varandra som möjligt. En dans som verkligen utmanar förarna både när det gäller mod och skicklighet. Till skillnad från många andra motorsporter kostar inte en tävlingsbil en förmögenhet utan Jon Room från Kungsör, som jag pratade med hade köpt sin fullt utrustade och körklara Golf för 150 000. Jämfört med vad en rallybil kostar är det klart överkomligt och förmodligen ytterligare en anledning till att sporten växer lavinartat.

Burnout med 120 bilar

Bara att komma på idén är crazy, att sedan genomföra den är närmast osannolikt. Ett gäng sanna entusiaster har under en längre tid marknadsfört den 28 juli som ett magiskt datum när jänkarnas världsrekord på 119 bilar skulle slås. På Facebook, på motorevents, genom dekaler och affischer har alla uppmanats att anmäla sig. Sponsorer har letats upp och tröjor tryckts. Detta visar att ingenting är omöjligt och det mesta går att genomföra. Hoppfullt på något vis.

Hur det skulle gå med världsrekordet visste ingen. Hur många bilar som hade dykt upp av de anmälda var osäkert. Några återbud hade kommit in.

Det viktigaste var nu att genomföra försöket och spänningen steg när asfalten skulle vattnas, felparkerade bilar flyttas och publiken hållas på lämpligt avstånd.

Till slut brakade helvetet loss

En oförglömlig scen och något att minnas även om antal bilar inte räckte för att slå världsrekord. Efter sammanställning kunde arrangörerna konstatera att det var 94 bilar som samtidigt gjorde en burnout. Svenskt rekord uppenbarligen och kanske Europarekord. Den röda röken kommer från pigment i däcken på en deltagande bil. Dyra jävlar enligt föraren, men blev en häftig effekt. Arrangörerna lär inte ge sig så håll ögonen öppna på deras Facebooksida. Kanske blir det ett nytt försök nästa sommar; Burn Out War Sweden.

Efter världsrekordsförsöket öppnade sig himlen och regnet vräkte ner. En säkerhetsåtgärd arrangerad av de högre makterna kanske och som säkerställde att inga brinnande gummibitar skapade något oönskat i den torra vegetationen. Jag lämnade området för en lunch i Strängnäs, men återvände sedan för ytterligare någon njutbar timme med fenomenet Drifting. Detta var min första kontakt, men inte min sista...

Stay tuned and keep that crazy feeling at UNIKABOXEN.NET