UNIKABOXEN besöker Pride Park onsdag 2 augusti 2017

Ett telefonsamtal och vips befann jag mig i hetluften

Första dagen i Pride Park brukar vara lite trevande och normalt tar det ett tag innan den där fria känslan uppstår och allt bildar en kärleksfull och inbjudande enhet. Så var det inte i år. Jag ringde en kompis och sen gick allt väldigt fort.

- Jag är i Champagnebaren. Kom hit, var de magiska orden och förtrollningen var ett faktum.

Alla hämningar och invand försiktighet försvann och istället infann sig en bubblande nyfikenhet.

Champagnen flödade och jag kunde inte ha fått en bättre invigning av Pride Park.

Admira Thunderpussy

Ett visst ansvar att dokumentera det som hände utanför euforin i Champagnebaren dök stundals och lite okontrollerat upp, vilket resulterade i att kameran vid några tillfällen vändes mot scenen. Det blev i alla fall några bilder, men jag brydde mig aldrig om att inta min normala position, klistrad vid staketet.

Var mer intresserad av vad som hände runt omkring mig och vad människorna där hittade på.

Jag hade fått ett förtroende som jag helt klart ville utnyttja. Det verkade som alla litade på mig och gärna ställde upp på en bild eller fler.

En liten utflykt gjorde jag dock, men som blev en liten besvikelse. Det var de tuffare reglerna i Kinkykvarteret, att inte tillåta fotografering, som begränsade mig och de planer jag lagt upp. Den återkommande modevisningen brukar vara spektakulär och göra sig bra på bild, men med årets nya regler kunde jag glömma den. Fick ändå några fina porträtt och ett trevligt samtal med Lina, som tog emot i entrén och tyckte att jag skulle komma till visningen ändå.

Det är trist att friheten mer och mer inskränks för vanliga respektfulla människor på grund av att den utnyttjas av de som vill förstöra och rasera. I vårt fria samhälle stängs den ena dörren efter den andra på grund av att vissa inte kan hantera friheten. Kyrkor hålls stängda på grund av stöldrisken, föräldrar tillåts inte att gå på skolavslutnigar, för filmning och fotografering kan förekomma, som sedan kan hamna i offentligheten genom sociala medier, arrangörer av festivaler tvingas presentera en helt ny typ av riskanalyser gällande våldtäkter och sexuellt ofredande, för att försäkra kommuner att säkerheten är tillfredställande. Det blir en orättvis fokusering där den så viktiga friheten begränsas för den stora massan. Det är de få som utnyttjar friheten och missbrukar den som borde straffas inte vi. Det är den fria världens största hot och den smyger sig på oss med fler och fler begränsningar.

緊縛 Japansk Bondage - Kinbaku 緊縛美

Peer Rope Stockholm sysslar också med begränsningar av rörelsefriheten. Du binds på ett rituellt sätt, som helt eller delvis försätter dig i en beroendeställning till den som binder dig. Kräver ömsesidig tillit och fötroende samtidigt som det lockar fram alla möjliga känslor i nuet och från det förflutna. Denna gång var det mycket nära att jag hamnade i en av dessa repkonstnärers våld. Jag hade till och med bokat in en tid, men jag missade den. Kanske medvetet för jag innerst inne inte var mogen, men jag tror ändå att det är en upplevelse utöver det vanliga. Kanske nästa år?

I Champagnebaren fortsatte festen

När Håkan dök upp trodde jag först att det var Magnus Uggla och ropade på honom för att få en selfie med idolen. Likheten är egentligen i slående, men i rätt sammanhang kan man lätt luras och enligt DJ Gunsan förekommer han ofta i så kallade rätt sammanhang; releasepartys, happenings och klubbkvällar.

En trevlig prick som helt klart höjde stämningen och skapade lite extra röj med många skratt och kramar.

On stage: Wallmans Salonger

Traditionsenligt blev det show från kollektivet Wallmans. Plantskolan som fortsätter att leverera stjärnskott, i bemärkelsen inte helt utvecklade stjärnor.

God kvalitet, men vågar inte gå djupare än så med tanke på min position.

Lite orättvist kanske, men en häftig känsla att hänga i baren medan en hel glammig discoshow kör live 200 meter därifrån.

Bakgrundsmusik har vi vant oss vid, men bakgrundsshow blev en ny erfarenhet.

All The Happy People

Stockholm Pride är en magnet som lockar människor från hela världen. Förutom min schlagerkompis från Sydney, som år efter år dyker upp på schlagerkvällen, bjöd kvällen på nya ansikten. Nedan representanter för Brasilien och Estland.

Stockholm Pride är ett imponerande maskineri. Ett maskineri som är uppbyggd och drivs av frivilligas insatser, där smörjmedlet är ett brinnande intresse och engagemang för organisationens värdegrund. En vilja att sprida budskapet och en stolthet att få vara en del av rörelsen. Före, under och efter en konsertkväll i Pride Park arbetar volontärer med allt från säkerhet och teknik till renhållning för att nästa kväll ska bli lika bra.

Jag var ganska tidigt på plats, strax efter öppning, samtliga dagar och från dag två imponerades jag av transformeringen, att från komplett kaos där hela parken är fylld av tomflaskor, plastglas och övergivna regnponchos, öppna parken dagen efter i ett skick, som om ingenting hänt. Det är hedrande.

Pride Känslan - Lämnar ingen oberörd

Den där vad-håller-min-fru-på-med-nu-då-känslan som bilden nedan till höger får illustrera är lite av charmen och symptomatisk i detta kaos av känslor.

Rein - Joanna Reinikainen

I en intervju på sajten Pop Muzic 2016 berättar hon om musikstilen, som insatta kallar body, eller EBM, electric body music. En stil som få kvinnor ägnar sig åt och som varit tungt mansdominerad ända sedan starten under 80-talets synthvåg, med band som DAF, Front 242 och Nitzer Ebb.

- Min pappa hade en biljett till Kraftwerk på Cirkus, och frågade om jag ville gå då han inte kunde. I och med att jag lyssnade mycket på elektronisk musik, och just då väldigt mycket The Knife, gick jag dit. Jag blev helt blown away och kände att detta var något jag ville hålla på med, berättade Joanna i intervjun. På bilderna nedan ser artisten väldigt ung ut, men är född 1990 och alltså 27 år.

Även här påverkades upplevelsen av min placering i Champagnebaren. Spännande scenshow med attityd som ändå lockade.

The Pinky Kinky Heaven Show

Godnatt och au revoir

Tackade kvällens DJ och begav mig hemåt i natten för att ladda batterierna med lite sömn inför nästa drabbning, Schlagerkvällen.

Stay tuned and keep that lovely pride feeling!