Kärleken är evig

Med Kärleken är evig kom hon som 20-åring tvåa i Mello 1986. 18 år senare 2004, vann hon med Det gör ont och fick representera Sverige i Eurovision Song Contest i Istanbul. Jag var på plats i Globen och fick ta del av hennes klassiska kamp med mikrofonstativet. 2004 hade min digitala era ännu inte kommit igång, så det dröjde ytterligare fyra år innan jag kunde närma mig Lena med en kamera.

Det var på en liten udda sammankomst med Coop. Jättelyftet hette arrangemanget som ägde rum på lite olika platser i landet för att samla personalen inför ett gigantiskt sparpaket. 1,5 miljarder skulle sparas genom effektiviseringar och personalneddragningar. Det hela presenterades med några storslagna och påkostade personalfester. En av dessa ägde rum i Kistamässan och på scenen övertygade bland annat Lena Philipsson. Mellovinnaren Det gör ont passade utmärkt i sammanhanget. Där och då var jag mest fokuserad på att äntligen få porträttera en av våra största underhållare och scenpersonligheter, men ser idag tydligt den smått bisarra kopplingen.

Till vänster sparivrarna Lars Idermark VD för KF Koncernen 2005-2010 och Karl Wistrand VD för helägda dotterbolaget Coop Sverige AB 2007-2009. Spargeneralernas korta engagemang gjorde ändå ett ordentligt avtryck i organisationen och i deras privata bankkonton. Detta var under de magiska fallskärmarnas gyllene era och det gjorde verkligen ont. Det gör fortfarande ont när jag tänker tillbaka på ledningens agerande.

Vetlandatjejen Lena är en multibegåvning som alltid haft många strängar på sin lyra även om pianot varit hennes huvudinstrument tillsammans med symaskinen. Idag tror jag många insett att hon är så mycket mer än en duktig schlagersångerska med personlig utstrålning. Hennes lysande deltagande som programledare i årets Mello är ett bra exempel som visar på hennes bredd som underhållare.

Dansa i Neon

Min andra chans fick jag under Stockholm Pride 2012. Efter den obligatoriska paraden avslutades Prideveckan med en artistkavalkad i Tantolunden. Agnes, Mariette och Jonas Gardell i all ära, men det var Lena som var kvällens stjärna och hon fick dansa i neon både med och utan sitt stativ.

Trots att Lena är som klippt och skuren för Pride har det bara blivit en gång och det var denna gång i Tanto. Mitt drömscenario är att hon ska leda Schlagerkvällen. Med sin rappa leverans, varma och lite småfräcka humor skulle hon vara en perfekt värdinna.

I vilket fall som helst vill jag se mer av dig Lena PH.