FoKo - Folk och Konst

Vår vision med FoKo är att demokratisera konstköp genom att erbjuda en marknadsplats där alla kan se och köpa konst under enkla och mindre traditionella former. Ett tillfälle för besökaren att hitta ett samtida original från ett brett utbud av konst prissatt på en tillgänglig nivå. En möjlighet för konstnärer att möta en ny konstintresserad publik. I mötet mellan konsten och publiken uppstår en dynamik, som allt fler i vår omvärld vill ta del av.

Visionen står på FoKo:s hemsida och beskriver fint grundidén, men det mottagande som jag och min son Gabriel fick på utställningens sista dag söndagen den 7 april var snarare mer av allt. Om man med traditionella former menar etablerade gallerier med oengagerad personal, så håller jag med om att det var mindre av den varan. Caroline Asplund en av initiativtagarna till denna sedan 2007 återkommande marknadsplats är en hängiven presentatör och moderator, som vant lotsar besökarna bland konstverken. På så vis skapar hon ganska oberoende av lokalens placering en miljö som vid starten presenterades som ett snabbköp för konst.

Berlin har det. Och New York har det naturligtvis också. Nu har konceptet kommit till Stockholm och Norrmalm: en samling oetablerade konstnärer samlas under ett tak och säljer sina verk till låga priser. Kunderna kan passera förbi på gatan, köpa en tavla och gå därifrån. Snabbt, billigt och enkelt. Som i en supermarket alltså, skrev Anna-Karin Grenninger på Vi i Vasastan 27 oktober 2007 efter sitt besök hos pionjärerna Caroline Asplund och Helen Duhs. Då höll de till på Regeringsgatan 44 i en mindre lokal. Sedan dess har det varierat; 2008 Sverigehuset på hamngatan och 2009 i Hitech Building på Sveavägen, för att sedan husera runt i staden på hotell, varuhus och gallerior innan Vasakronan, med sin faiblesse för urban konst upplät en lokal i första Hötorgsskrapan från Plattan räknat, för årets vårvisning. Hela resan finns beskriven på hemsidan.

Den genom ingenjörskonst skapade vasen fick en varm och fyllig beskrivning av Caroline. Tillverkad i en 3D-printer av konstnären och formgivaren Henric Svensk. Materialet är organiskt och tillverkat av majs berättade Caroline och visade upp en rulle råmaterial. Att kopiera i 3D är väl ingen konst med dagens teknik. Fast i Henrics fall skapas verken genom kod i en dator. Det är där i datorn denna maskiningenjör från KTH skapar modern konst. Torson på bilden nedan som får mig att associera till DNA-spiraler är ett annat exempel på Svensks konst. Mer om honom på Svensk Konst.

Färgstarka Emma Malm och klurige Tomas Lacke

Ute i passagen som förbinder Sveavägen med Sergelgången möttes vi av flera dukar och två skulpturer i järn signerade Tomas Lacke. Denne mångkonstnär är även Pappa till de miniatyrer som avbildas ovan till höger. Följ gärna honom och vad han hittar på via signaturen @tomaslacke. Inne i lokalen var det två ansikten och fyra ögon som hela tiden höll koll på mig och Gabriel förutom värdinnan Caroline. Lejonhannens lite loja och gåtfullt frånvarande blick nedan och den kvinnliga modellens ifrågasättande och smått uppfordrande dito ytterligare längre ner. Båda målade i starka färger med en tydlig riktning - Här är jag. De stack verkligen ut och pockade på uppmärksamhet. Artisten heter Emma Malm och mer av henne hittar du på Instagram under psedonymen @emmaartist.

Jenny Grant och Emil Pettersson

Ovan ett urval med smakprov på Jenny Grants magiska ansikten tillsammans med en duk av Tomas Lacke som lockar till ett fritt och härligt associerande. Lite längre ner finns fler prov på Jennys detaljrika dukar där lager på lager bildar ett komplext collage genom användadet av olika tekniker. Även Jenny finns på Instagram under signaturen @flowbyjenny. Den grafiskt inspirerade kompositionen nedan är skapad av tatueraren och graffitikonstnären Emil Pettersson, målad på plats av konstnären. Mer av honom finns under @tattoosbyemil4.

Rekommendationer och tips

Att FoKo etablerat sig som ett alternativ både för konstintresserade och konstnärer är helt klart. Både jag och Gabriel hade fått tydliga rekommendationer inför besöket och när jag efteråt la upp en bild på Caroline på Instagram skrev en av konstnärerna: -Världens bästa Caroline, vilket tydligt indikerar fruktsamheten i denna konstsatsning och det nätverk av köpare, utställare och nyfikna som skapats genom åren. Ett konstnärskollektiv där inte bara konstnärerna registreras av den uppmärksamma och sammanlänkade curratorn Caroline, utan även kunderna. En kollega till mig som rekommenderade ett besök eftersom hon vet att jag är konstintresserad köpte en mycket speciell stol ur årets vårkollektion. Jag nämnde det för Caroline:
-Ja ja vänta nu, jag vet vem det är, hon har varit med från början och köpt flera verk...Charlotte, ja just det, henne kommer jag ihåg.

Besöket gav mersmak och jag hoppas att jag har möjlighet att besöka FoKo igen när det blir dags att visa höstkollektionen.