UNIKABOXEN besöker Liljevalchs Vårsalongen i City

Vårsalongen är Liljevalchs stolta tradition från 1921 men året 2016 blir på flera sätt ovanligt.
Hela salongen flyttar till City och för första gången kan vi visa utomhuskonst.

Så står det på Liljevalchs hemsida och det var med förväntan och spänning delar av familjen begav sig till Brunkebergstorg lördagen den 13 februari. Hela området kring Gallerian sett från Brunkebergstorg är just nu en gigantisk byggarbetsplats. I ett hus som det fortfarande byggs på huserar sedan fredagen den 12 februari Liljevalchs på de två översta våningarna. Självklart var det kö och ett begränsat insläpp; max 500 persoenr åt gåmgen. Det gick ändå smidigt.

Känslan som en slamrande byggarbetsplats förmedlar är för mig; skapande, utveckling och något nytt. Någon bättre inramning kan jag inte tänka mig till en Vårsalong, som vill visa samtida konst och gärna blicka in i framtiden. Den brummande bygghissen tog oss högt över Citys takåsar och vi möttes av en bedårande utsikt från en vinkel många Stockholmare aldrig sett förut. Många blev stannande på takterrassen för att njuta och lokalisera sig i den nya vyn.

Konceptet Vårsalongen har varit ett återkommande konsthändelse ända sedan 1921. Utställningen lockar fler och fler besökare. 2015 besökte 90 000 lokalerna på Djurgården. I år tror arrangörerna att siffran blir högre. Någon brist på konstnärer som vill ställa ut är det inte heller. I år hade 2 318 personer sökt en plats i utställningen, som också är en marknadsplats för konstnärerna med möjlighet till försäljning. 114 konstnärer/grupper utsågs av juryn, som sammanlagt ställer ut 214 verk. Dominerande är måleri med 85 verk följt av blandteknik/måleri 27 verk och teckning 25 verk. Flera iögonfallande skulpturer facinerade och gjorde anrättningen spännande och visade på nytänkande, när det gäller val av material och teknik. Försäljningen är i sammanhanget inte minst viktigt. Priser som konstnärerna själva satt har en stor spännvidd och rör sig mellan 500 kr till 500 000 kr. I receptionen finns en bildskärm som illustrerar försäljningen on-line. Verkens nummer visas i rött eller blått. Vid vårt besök, en dag efter vernissaget, hade nästan hälften av verken fått en röd färg, blivit sålda. Imponerande. Nedan några utvalda bilder och miljöer.

Big Head av Gert Germeraad ovan till vänster. Tillverkad av juteväv, hönsnät och lim. Till höger två oljor av Nick Alm; The Great Implosion och Caféscen.

Ovan från vänster; handvirkad skulptur av Cecilia Pfaff, Mikaela. Mitten; 22 minuter leranimation av Karin Eklund och Madelen Rensmo, Let There be Light. Ovan till höger; Modern och barnet, olja på duk av Ann-Sofie Claesson.

Ovan; To conserve, stenar med stickade överdrag av Hannah Streefkerk.

Ovan från vänster; Detalj av Sommarregn, träskulptur av Annika Wennberg. Mitten; Vi, träskulptur av Inga Hjohlman. Till höger; On the black list, måleri/collage av Anders Sunna.

Lovisa och hennes 12 barn, gjutjärn i förlorad form* av AnneLouise Messing.

Hade förmånen att få samtala med konstnärinnan, som berättade om sitt verk och verklighetens Lovisa, Mamma till 12 barn. Lovisa var en äldre släkting som med knappa medel i en hård tid lyckades hålla sig själv och sina barn vid liv. Alla barnen uppnådde hög ålder och AnneLouise hoppas att dessa goda gener förts vidare även till henne. Den avbildade Lovisa är lite finurligt konstruerad. På ryggen finns konturerna av smal liten ungmö. Det är Lovisa när hon var ung och innan hon fått sitt första barn. På framsidan framträder kvinnan som fött 12 barn. Varje barns påverkan på Lovisa illustreras med ett litet skikt på hennes mage. Ett gripande och fint verk som verkligen hedrar konstnärinnans anmoder.

*Förlorad form betyder att formen går förlorad i själva gjutprocessen och inte går att återanvända.

Ovan i mitten; träskulpturerna Mannen med svanen och Sommarregn av Annika Wennberg. Till höger; Marie Sjölins linoleumtryck.

Ovan; Är detta vad vi lämnar? Keramik i åtta delar av Anna Tedestam.

Förutom engagerade besökare ser vi ovan till vänster; Futile Investigation, en olja på duk av Martin Jonsson.

Ullrica Lundbergs Repeated Symmetry, en akryl på duk har fått agera utsmyckning i detta reportage för att sätta lite färg på anrättningen.

Och sen var det utsikten. Kunde inte låta bli att inkludera några bilder tagna på terrassen.
Utsikten blev en del av helheten och verkade inte lämna någon oberörd. Ser fram emot fler utställningar under denna period som de ordinarie lokalerna ute på Djurgården renoveras och utvidgas med en ny byggnad ritad av arkitekten Gert Wingårdh. Enligt planerna ska den sammanlänkas med Carl Bergstens rosa ursprungliga byggnad på senhösten 2017.

Stay tuned and keep that crazy feeling at UNIKABOXEN.NET...