Med ett tidigt flyg från Arlanda tog vi oss ner till Charles de Gaulle, Paris. Europas näst största flygplats mätt i antal passagerare efter London Heathrow, men Europas största mätt i antal flygplan som landar och lyfter från flygplatsen, samt när det gäller mängden ankommande gods. Varje år flyger mer än
60 miljoner passagerare till eller från CDG.
Vi, det var en brokig samling av sju män och en kvinna, som skulle ner till Franrike för att dela erfarenheter och söka nya vägar för ett utökat samarbete.
Etapp 1 bestod av att med tåg ta oss till Le Mans och därifrån med hyrbil till Laval där vi dag 2 hade bokat in ett fabriksbesök på Wilo.
Vår värd och guide på Wilos fabriksanläggning för tillverkning av pumpar såg till att vi alla fick något matnyttigt i oss.
Wilos försäljningschef i Sverige tillika vår chaufför och reseledare anpassade presentationen till gruppen och vi hade en bra diskusion om hur mycket valet av cirkulationspump betyder för ett optimalt värmesystem i en fastighet.
Efter en god lunch med vin på fabriken i representationsmatsalen begav vi oss söderut mot Angers. Nu var det dags för Etapp 2 och lite kultur och avkoppling.
Trots att vår GPS efter ett vägarbete ledde oss in genom smala tunnlar och på cykelvägar kom vi fram till Beaulieu sur Layon och slottet Chateau Soucherie på utsatt tid. Vi välkomnades av värdinnan och fick till och med en stund privat tid på våra rum innan det var dags för den guidade turen bland vinrankorna och den obligatoriska vinprovningen i vinkällaren.
Loiredalen sägs vara en av de vackraste delarna av Frankrike. Floden Loire skär som en kniv rakt in i västra Frankrike och utmed denna ligger detta vindistrikt som är Frankrikes mest vidsträckta. Tack vare dess utbredning produceras här många olika slags viner som dock alla kännetecknas av en viss friskhet vilket beror på naturlig syra som ofta förekommer i vin som odlas nära den norra klimatgränsen för möjligheten till vinodling. Loire ligger nära denna gräns. Närheten till klimatgränsen gör även att skillnader mellan årgångar kan vara stor i viner från Loiredalen.
De vanligaste gröna druvorna är Muscadet, Chenin Blanc, Sauvignon Blanc och även Chardonnay. De vanligaste blå druvorna är Cabernet Franc*, Gamay och Grolleau. Vår värdinna pekar på floden Layon nere i dalen, som rinner genom domänerna och beskriver den som nödvändig för att kunna producera vingårdens områdestypiska söta vita vin, Coteaux du Layon.
*Cabernet Franc går här under namnet Bréton
Domaine de la Soucherie tillhör distriktet Anjou i Loiredalen. Anjou och Saumur kallas Frankrikes trädgårdar och är den mångsidiga druvan Chenin Blancs hemvist. I Anjou produceras även rosévin och röda viner. Kända appellationer är Savennières för torra vita viner, Coteaux du Layon för söta vita, och Saumur för röda viner.
Så var det då äntligen dags att smaka gårdens frukter. De röda vinerna var lite för tunna för de flesta i församlingen, men de vita fick större genomslag. Min favorit blev utan tvekan den söta Coteaux du Layon som hade en angenäm friskhet och längtan efter att få prova den med något läckert bakverk inföll snabbt.
Le domaine de la Soucherie omfattar idag Chateau Soucherie och Chateau Breuil med en sammanlagd vingårdsareal på 30 ha varav 24 ha ligger i direkt anslutning till Chateau Soucherie och ner mot floden Layon, omfattar framförallt appellationen Coteaux du Layon. Återstående sex ha delas mellan appellationerna Savennieres de Clos des Perrières, strax under 2 hektar och Chaume, som bidrar med de återstående 4 hektaren.
Domänens appellationer (Appellation d'Orgine Contrôlée) är Anjou, Anjou Blanc, Chaume, Savenniers Clos de Perrières, Coteaux du Layon och Coteaux du Layon Veilles Vignes. Det produceras även viner utanför AOC klassen. Mousserande Cremant de Loire, en vit Sauvignon och en röd Rouge Carmen är exempel ur nuvarande produktion. De franska vinerna klassifiseras enligt nedan.
Vins de Table
Bordsvin, den lägsta klassen som omfattar ca 25 procent av den totala produktionen. Enda kravet är att vinerna måste ha minst 8,5 procent alkohol.Vins de Pays
Lantvin. Här ställs krav på högre alkoholhalt och att vinet ska komma från en speciell region.VDQS
Vins Délimités de Qualité Supérieure. Denna klass fungerar som en förklass till de viner som aspirerar på att komma upp till den högsta klassen. Endast en procent av de franska vinerna tillhör denna klass. Kraven på alkoholhalt och skördeuttag är lägre än för AOC, men är annars rätt lika de som gäller för AOC.AOC
Appellation d'Origine Contrôlée, den högsta klassen. Ca 40 procent av Frankrikes vinproduktion tillhör denna klass. Vinet ska komma från ett begränsat område och vara gjort på specifika tillåtna druvor typiska från området. Vidare ska skördeuttaget vara begränsat och framställningsmetoderna typiska för området. Den allmänna regeln är att ju mindre område och därmed mer specificerat på etiketten, desto större krav.
Vendanges à la main betyder direktöversatt "Vinskördar för hand", vi skulle nog kort och gott säga "skördat för hand". I franskan finns ett eget ord för vinskörd, vendange, som inte är kopplat till skörd, récolte, vilket visar vilken ställning vin och vinodling har i landet. Vin är Frankrikes andra största exportvara och det land i världen som producerar mest vin. Enligt Skynews 28 februari 2011 är årsproduktionen 57 miljoner hektoliter, producerade på en yta om 889 000 ha, vilket är näst störst i världen efter Spanien.
I matsalen fick vi möta den svenske kocken. En smått surrealistisk känsla, men samtidigt befriande när mat och viner skulle presenteras. Trots sin ringa ålder hade han en spännande historia att berätta. Efter utbildning och praktiserande som förste kock i England flyttade han till Franrike på grund av en kvinna. Hans meriter från England ratades av fransmännen och han var tvungen att börja om från ruta ett. Efter några år som potatisskalare och diskare vann han tillslut fransmännens förtroende och nu driver han en egen cateringfirma som bland annat förser Chateau Soucherie med balanserade rätter som harmoniserar med slottets viner. Det skulle visa sig att den svenske kocken levde upp till alla våra förväntningar och till och med kunde bjuda på en del överraskningar.
Förrätt: Hemkörd Foie gras med pepparkaksbröd och fikonchutney serverat med ett vitt vin från gården, Savenniers Clos de Perrières
Huvudrättt: Traktens rotfrukter tillsammans med en anka från en utvald leverantör och ett rött vin från gården, Anjou Villages Champs aux Loups
Avslutsrätt: Ost från Pyreneerna på opastoriserad getmjölk med ett vitt vin från gården, Savenniers Clos de Perrières
Efterrätt: Tarte Tatin Individuelles* på ortens äpplen med mascarponekräm och med min favorit bland gårdens viner, Coteaux du Layon Veilles Vignes
*Istället för att göra en hel paj bakas varje äpple separat som en liten bakelse. En idé som bland annat Gordon Ramsey känd från TV delat med sig av.
|
Efter en skön natts sömn i ett slottsgemak i Chateau du Breuil var det dags för Etapp 3. Dags att lämna slottslivet och lugnet i den lilla byn Beaulieu sur Layon och bege oss via Le Mans till storstadspulsen i Paris.
Båda slotten var nyrenoverade och smakfullt inredda. Gammalt möter nytt. IKEA i harmoni med art noveau i en air från 1600-talet. Diskusionen vid frukostbordet handlade naturligtvis om uppvärmning och relaterade kostnader. Här måste valet av cirkulationspump vara extremt viktigt med tanke på takhöjd och de stora rummen. Tyvärr hann vi inte med att besöka undercentralen och frågan om fjärrvärme är fortfarande obesvarad.
Vätskedepå i Le Mans i väntan på tåget till Gare Montparnasse i Paris.
Trots att termometern bara visade strax över tio grader var det vår och vårkänslor som mötte oss när vi kom till Paris.
Vi hann med en liten tur på stan innan det blev kväll och dags att prova det Parisiska köket på restaurang Marguerite i Monmartre.
En liten mysig populär krog som snabbt blev fullsatt av gäster som bokat bord långt i förväg. Traditionell köttmeny med klassiska franska för- och efterrätter. Något som vi snabbt fäste blicken på var flaskorna vid baren med det grumliga innehållet. Det visade sig vara 55 procentig rom som smaksatts med vaniljstång och bananer. Personalen var snabb med att beskriva receptet och poängtera vikten av att använda minst 55 procentig rom för ett lyckat resultat. Naturligtvis var några av oss tvungna att efter maten testa den grumliga drycken som såg helt livsfarlig ut, men som fungerade riktigt bra som digestive.
Grodlår äts med händerna, eftersom det annars lätt blir lite pilligt att med kniv och gaffel försöka frigöra köttet från de små benen. Det är därför behändigt med en skål citronvatten på bordet för kladdiga fingrar. Ställets Créme Brûlée var mycket uppskattad och vi lämnade restaurangen mätta och glada och mycket nöjda över såväl service som mat och dryck. Utanför väntade den Parisiska natten insvept i neon och med överraskningar runt varje gathörn. Det är lätt att glömma bort att det faktiskt kommer en dag även nästa dag och bara ge sig hän, men med ålder kommer erfarenhet och sällskapet checkade in på hotellet i Montparnasse i tillräckligt god tid för att vara pigga nog för nästa dags shoppingtur.
Sista dagen i Frankrike och avslut på Etapp 3 började med lördagsmarknad på gatan utanför vårt hotell.
Hur många olika ostronsorter finns det egentligen?
Efter att vi fascinerats av utbudet och det varierande sortimentet begav några av oss till créme de la créme när det gäller varuhus, det fashionabla Le Bon Marché Rive Gauche, 24 Rue de Sèvres, Paris 7ème. Världens första varuhus utvecklat från en liten butik som Aristide Boucicaut startade 1838. Omkring 1850 utvecklades butiken till ett varuhus med fasta priser och 1867 presenterades Le Bon Marché i nybyggda lokaler. Affärsidén som Aristide skapat med inflytande från sin fru, byggde på att presentera en drömtillvaro för den växande medelklassen. Framförallt för kvinnorna. Detta blev startskottet på en ny och expansiv trend shopping. Idag är Le Bon Marché en del av det gigantiska lyxkonsumtions-konglumeratet LVMH (Lois Vuitton-Moët-Hennesey), vars störste aktieägare är Bernard Arnault, nr 4 (mars 2012) på Forbes lista över världens rikaste, med en förmögenhet på 41 000 000 000 $. 2010 omsatte LVMH 30 000 000 000 euro och hade 83 000 personer anställda runt om i världen. Affärsidén från mitten av 1800-talet håller än och är en mycket lönsam affär trots att många i västvärlden anammat nya trender som bygger på återvinning, hushållning av resurser och ett nytt förhållande till vad status egentligen är. De framväxande folkrika ekonomierna i Asien har målmedvetet bearbetats under en längre tid och skapar tryggad tillväxt i tider då den traditionella marknaden sviker.
Shopping för riktigt tjocka plånböcker. Att göra av med en halv miljon i ett litet nafs kändes fullt möjligt med tanke på vilka prislappar som hängde på varorna. Utbudet är naturligtvis inte vilket som helst, utan består av varor från världens bästa designers. Här finns bara kända tunga varumärken. Personalen är noga utvald och de flesta, både män och kvinnor, platsar lätt på en Cat Walk eller på omslaget till ELLE.
Varuhuset har nästan allt, från en imponerande livsmedelsavdelning till designmöbler och juveler. Ett besök är en upplevelse oavsett om du har råd att handla eller ej. Alla vackra expediter som harmoniserar med miljön och varorna signalerar lyx och flärd likt ett levande modemagasin. Allt är en färgsprakande show, ett underhållande skådespel och att bara titta, är gratis. Drömmen som USP (Unique Sales Proposition) lever och om farbror Boucicaut kan se resultatet från sin himmel måste han vara nöjd.
Dags att ta adjö av Frankrike för denna gång. En lång och smått rörig väg tillbaka till Sverige och Stockholm väntade. Tunnelbana, pendeltåg, shuttletåg, flyg till Kastrup och slutligen flyg från Kastrup till Arlanda och en avslutande taxifärd. Sex ganska tröttande timmar innan jag kunde krypa ner i min säng för en behövlig sömn.
© UNIKABOXEN.NET 2012
