Bergianska trädgården, Stockholms botaniska trädgård, är en botanisk trädgård belägen i Frescati, intill Brunnsviken, på Norra Djurgården i Stockholms kommun. Trädgården ägs av staten och drivs i Vetenskapsakademiens regi sedan 1791 och ingår i Stockholms universitet.

Då grosshandlare Edvard Anderson avled 1936 och testamentet öppnades, fann man att kvarlåtenskapen hade överlämnats till Bergianska stiftelsen vid Kungliga Vetenskapsakademien:

"För inrättandet och drivandet av en vinterträdgård, där medelhavsklimatets och därmed jämförliga klimatområdens träd, buskar och örter äro uteslutande representerade"

Medelhavsklimat är ett tempererat klimat som kännetecknas av torra, heta somrar och milda, regniga vintrar. Det finns bland annat runt Medelhavet, i sydvästra Sydafrika, sydvästra Australien och Kalifornien. Edvard Andersons vilja har förverkligats i ett vackert och modernt medelhavsväxthus, en arkitektoniskt spännande anläggning, där man kan uppleva blomrikedom och grönska året runt.

Växthuset rymmer en stor central hall där medelhavsområdets inhemska och odlade växter är planterade i landskap med klippor och terrasser. I hörnrummen finns växter från sydvästra Australien och Kapregionen i Sydafrika. Floran från Kaliforniens och Mexicos ökenområden visas i ett dramatiskt sandstenslandskap och det fjärde hörnrummet hyser en fuktig, grön skog av ormbunkar. I de två innersta avdelningarna presenteras Bergianska trädgårdens samlingar av tropiska och subtropiska växter.

Bergianska trädgården och Edvard Anderssons växthus är en oas för vintertrötta Stockholmare. Det är inte bara ljusterapi. Det är en vitaminspruta som ger energi åt både kropp och själ en kulen januaridag. En hoppfull känsla av att undret kommer att ske även i år. Det kommer att bli längre och ljusare dagar och snart mycket snart kommer naturen spira i underbar grönska och skönhet. Något som känns ganska avlägset och overkligt när du plaskar fram längs Fleminggatan en morgon i snöglopp och mörker på väg till arbetet.