Två spännande utställningar på Dunkers Kulturhus

Ansikten var en begåvad visning av porträtt från 1700-talets medaljonger av Alexander Roslin till Charlotte Gyllenhammars tolkning, där hennes självporträtt projiceras på en skulptur av en utsatt och bakbunden kvinna. Porträtt från olika epoker målade i olika stilar tilltalar mig. I synnerhet när urvalet blir så brett och välkomponerat. Den andra utställningen Nordisk Salong var en traditionell salongsutställning i stil med Liljevalchs Vårsalong med en jury som valt ut några samtidskonstnärer. Ganska många verk i textil. Gittan Jönssons lilla porslinsstatyett av en dammsugande kvinna vann mitt hjärta och har jag lärt mig finns i alla möjliga varianter och förekommer även på canvas i olika klassiska konstnärliga sammanhang.

Slottsträdgården i vinterdvala

Även om Sofieros Slottsträdgård vilar och förbereder sig på våren och sommaren när alla valfärdar till denna himelskt vackra trädgård, är en dag i parken alltid fylld av små upplevelser, som ger energi och andlig kontemplation. Det är så häftigt att anläggningen är öppen året runt och varje årstid har sin skönhet. Nu under vintern är färgerna begränsade, men de få färger som finns blir tydliga och skapar en mjuk och lite subtil ton. Precis som vi människor kurar och väntar på ljuset och värmen, när vi får slå ut, sträcka på oss och leva ut våra känslor, förbereder sig naturen på sin årliga galapremiär.

I parken finns många konstnärliga uttryck i form av skulpturer. Som om naturens skulpterande inte skulle räcka, men det tillför något som kompletterar det som trädgårdsmästarna och växterna själva skapar. 1987 startade ett konstprojekt där internationellt kända konstnärer bjöds in till Sofiero för att skapa skulpturer i den hårda och mäktiga graniten från Skåne. Projektet pågick in på 2000-talet. 1988 besökte den Kanadensiske konstnären Georg Rammell parken och skapade Seeing red. Skulpturgruppen i röd Vångagranit är helt magisk och framträder än mer dramatisk så här års, där den ligger utspridd i tre delar. Ett ansikte som är kluvet på mitten, strax ovanför hakan och munnen, medan den andra delen visar ansiktets näsa och ögon. Ensamt på marken, ligger ansiktets ena öra. När konstnären var på plats ville han fånga platsens stämning med hjälp av den nordiska mytologin, berättar Nina Wenedikter i en skrift utgiven 2013 av Kulturmagasinet i Helsingborg. Georg Rammell tycker att granit är civilisationens symboliska grundsten, ett brottstycke av jorden och en metafor för den mänskliga kroppen, skriver hon och citerar konstnären:

Jag valde den vackra svenska röda graniten som symbol för Jätten Ymers blodiga död. Jätten Ymer skapades ur dimmorna mellan elden och isen och när han blev attackerad av sina egna söner i en maktkamp, lät han sitt blod flöda över kosmos som hämnd. De två som överlevde översvämningen byggde världen på nytt av Ymers kvarlevor. Seeing Red är en hyllning till den nordiska ursprungsbefolkningens efterlevande. Sverige idag är inrutat av tågräls, motorvägar och kraftledningar, men för mig är landskapet dominerat av de mäktiga bronsåldershögarna som finns längs med kusterna.