Enligt kalendern är september vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst, riktigt höstrusk, men så behöver det inte vara varje år. Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader. Har dygnsmedeltemperaturen varit under 10 grader i fem dygn räknas datumet för det första dygnet som startdatum för hösten.
Riktig vinter ska enligt de flesta vara kall och bjuda på gott om snö - vilket man lugnt brukar kunna räkna med i norra Sverige. I landets södra delar däremot kan den riktiga vintern vissa år utebli helt. Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur varaktigt är 0 grader eller lägre.
Den 21 september i år hade hösten kommit till hela Sverige. Dygnsmedeltempraturen hade då varit mellan 0 och 10 plusgrader perioden 21-25 september.
Idag är det Juldagen den 25 december och fortfarande höst. Hur länge kan hösten pågå?
SMHI förklarar på sin hemsida det komplexa med de metrologiska årstiderna
Vintern 2007/08 gav ovanligt milt väder och visade att det kanske finns ett behov att komplettera definitionen av årstiderna. Vi förväntar oss vanligen att våren ersätter vintern. För att det ska bli vinter krävs att dygnsmedeltemperaturen legat under noll grader minst fem dygn i rad, något som den på flera håll i Sydsverige inte gjorde den vintern. Formellt sett så avslutades alltså aldrig hösten år 2007 - men den kunde inte gärna fortsätta hur länge som helst, när solen solen började stiga allt högre på himlen. Eftersom vi satt 15 februari som det tidigaste datumet för vårens ankomst (för att minska risken för långvarig återgång till vinterväder), har vi sett det logiskt att sätta 14 februari som senast möjliga datum för hösten. Om dygnsmedeltemperaturen inte visar någon stabil trend efter mitten av februari är årstiden helt enkelt obestämd! När det gäller hösten är tidigast möjliga datum 1 augusti och senast möjliga datum för våren den 31 juli.
Med andra ord är det inte säkert att det blir någon vinter i år, bara en lång lång höst fram till den 14 februari...
...och sen kommer våren!
Grebbestad med flera stora turistanläggningar är en av Sveriges populäraste badorter, men med regn och rusk och en almanacka som visar på november är vi tämligen ensamma på bryggor och skär. En lite vemodig och skön känsla, som jag upplever befriande.
Befriande för en Stockholmssjäl som dagligen trängs med horder av människor på gator och i affärer. Befriande kanske också för de 1 800 bofasta Grebbestadsbor, som får ett litet andrum innan badsäsongen på nytt tar fart.
Grebbestad förvånar ändå. Sin badortsstämpel till trots pågår här aktiviteter som lockar människor att komma hit året runt. Många semesterorter slår igen under lågsäsongen, men hit lockas man av höstens hummerfiske och skaldjursbufféer, firandet av elden i Vitlycke bronsåldersby, dansbandskväll på Tanumsstrand och en hel del annat. Grebbestad är så mycket mer än sol och salta bad och hummeransjovis.
Vi hade inte förbokat något bord på hotellets restaurang för lördagsmiddag. Jag trodde inte att det behövdes, men jag hade missbedömt attraktionskraften i en dansbandskväll på Tanumsstrand. Det var fullbokat hela kvällen och vi fick vackert åka in till "city", där vi med lite tur fick ett bord på en balkaninspirerad och nästan fullsatt pizzeria. Två stora sällskap, några mindre och vi firade lördagskvällen med Jugoslaviska specialiteter, pizza och lite Champions League.
De folktomma bilderna från ett vilande Tanumsstrand är lite missvisande och beskriver inte den aktivitet och entreprenöranda som Grebbestad och Tanums kommun bjuder på. Tanums kommun dit Grebbestad hör, är en kommun med positiv befolkningsutveckling. Från att ha varit en centralort för fiske, frakt och stenindustri har kommunen lyckosamt anpassat sin verksamhet till turismen och närheten till köpstarka Norrmän.
En kartläggning av de bofastas verksamhet 2011 visar att 34% arbetar inom handel, tillverkning och byggnation och 15% inom vård och omsorg. De största arbetsgivarna var Tanums Fönster med 160 anställda och Sportshopen (Scandinaviens största sportaffär) med 110 anställda.
Uppgifterna hämtade från Tanums Kommun och Wikipedia
När vi checkat ut från Tanumsstrand lockade närheten till Norge. En liten omväg till Oslo kändes motiverad.
Mest för att spana in läget och se om den Norska huvudstaden likt sina grannar Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn genomgått samma transformering till en mer internationellt anpassad metropol arkitektoniskt och socialt. Skulle det synas att detta är Nordens rikaste huvudstad?
Oslo är den minsta av Scandinaviens huvudstäder och tätorten hade inte nått miljonstrecket 1 januari 2012; 925 242 invånare. Tätorten Stockholm är störst och hade den 31 december 2010; 1 372 565 invånare.
Och visst hade det hänt ett och annat trots att Karl Johan och domkyrkan låg kvar.
Det mest iögonfallande är naturligtvis operahuset och området där omkring.
Detta är läckert och får faktiskt Stockholm att hamna på efterkälken.
Vi har inget motsvarande och har heller inte ambitionen att hänga med i tiden verkar det som.
Baksmällan efter rivningshysterin i Klarakvarteren finns fortfarande kvar som en tung betongkeps och rädslan för att göra någonting nytt och provocerande existerar inte.
Men Norrmännen räds inte...
Operan är ritad av arkitektkontoret Snøhetta som vann en arkitekttävling år 2000. Bygget stod färdigt vintern 2007–2008. Invigningen skedde 12 april 2008. Byggnaden är på 38 500 m² fördelat på ca 1 100 rum, varav två stora salar. Byggherre för operan var Statsbygg och kostnaden hamnade på ca 4 miljarder norska kronor. För driften idag svarar det statliga bolaget Den Norske Opera & Ballett.
Uppgifterna hämtade från Wikipedia
© Text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2014
Stay tuned for more at UNIKABOXEN.NET