UNIKABOXEN besöker trädgårdar i Sverige sommaren 2015

I början av 1909 skrev Selma Lagerlöf till Ruth Brandberg, nyutexaminerad trädgårdsmästare och tidigare elev till Selma i geografi, historia och svenska vid Landskronas elementarskola för flickor. Selma arbetade där mellan åren 1885-1895 som lärarinna . Efter att Ruth slagit en egen författarbana ur hågen utbildade hon sig till trädgårdsmästare i England. Det var ett långt brev som Selma skrev till sin vän och före detta elev, där hon beskrev omständigheterna och sina egna planer på att anlägga en plantskola. Selma ansåg att trädgårdsarbete i England var att likna vid en skön konst, hade stor tilltro till hennes utländska utbildning. En resa genom södra England och Wales 1905 bidrog möjligen till hennes positiva inställning till just Engelsk hortikultur.

Nu behövdes stora insatser på Mårbacka. Nyutbildad och relativt oerfaren kom Ruth till Mårbacka i maj 1909. I tre säsonger stannade Ruth på Mårbacka, varvat med resor till England och andra trädgårdsuppdrag. Selma och Ruth höll därefter kontakten ända fram till Selmas död 1940. Någon plantskola blev det aldrig på Mårbacka, men det blev en handelsträdgård. Päron och äpplen såldes i betydande kvantiteter på torget i Sunne och i Mårbackas egen handelsbod. Inkomsterna av verksamheten var kanske inte så betydande, men som hon senare skrev till Ruth:

– Jag gör inte detta egentligen för att förtjäna, men jag tycker om att ha verksamhet omkring mig och även för att göra lite gagn för socknen.

Den nuvarande trädgården restaurerades 1996–1997 under ledning av landskapsarkitekt Anna Tandre från Spelnäs Plan & Växt, Sunne. 2014 gjordes ett gediget arbete för att ta fram ett vårdprogram för Mårbacka, Förslag till vårdprogram för Mårbacka park- och trädgård. Förslaget togs fram som ett samarbetsprojekt mellan Hantverkslaboratoriet och institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet (GU), Mårbacka Minnesgård, Länsstyrelsen i Karlstad samt en tvärvetenskaplig expertgrupp bestående av sex personer, alla med kunskaper inom fältet vård av historiska trädgårdar. I projektet har trädgårdsmästarens arbete stått i centrum, med utgång i Mårbackas trädgård. I expertgruppen deltog Anna Tandre, som i förslaget bland annat bidragit med en historisk överblick i text och bild, som spänner över tiden från Selmas födelse 1858 ända fram till idag.

Som besökare på en minnesgård för en av våra största författare och kulturpersonligheter är det kanske lätt att förbise trädgården, oavsett hur vacker och välplanerad den är, men om man i likhet med Selma Lagerlöf ser den som skön konst, där varje växt och varje blomma är resultatet av ett tålmodigt konsthantverk, blir trädgården en konsthall med tusentals detaljer och konstverk. En konsthall som speglar samtiden på samma sätt som en bevarad interiör. Skillnaden är att underhåll och bevarande ställer högre krav på konservatorn, eftersom det handlar om en levande och föränderlig värld.

I likhet med Selma Lagerlöf hade Gustaf Fröding ett särskilt förhållande till naturen och även den av människor anpassade naturen, trädgården. Hans uppväxt präglades av naturens grymhet, men också av dess förmåga att anpassa sig. När hans föräldrars närvaro togs ifrån honom på grund av sjukdom i tidig ålder steg hans storasyster Cecilia fram och gav honom stöd. I dikten Sagoförtäljerskan hyllar han systern och hennes betydelse för honom.

Och minns du Ali Baba
och minns du vår gröna
syrengrotta, lummig och sval,
där mörk som den sköna
sultanan av Saba
och brunögd och spenslig och smal,
du satt och förtalde
en saga, du valde
bland en tusen en nätters tal.

Hösten 2009 skrev Värmlands Folkblad om planerna på att återskapa Alsters herrgårds trädgård, så som den såg ut i sin glans dagar för 150 år sedan och att planerna fått stöd i Karlstads kommuns kultur- och fritidsnämnd. Trädgården ska få en trädgårdsmästarbostad och ett orageri och bli kvartersindelad i kilformar där det ska odlas allt från grönsaker och örter till frukter och bär. Målet är att trädgården ska bli ett besöksmål av typen Rosendals trädgård.

Detta har egentligen föga med Gustaf Fröding att göra. Förvisso föddes han på herrgården, men redan som mycket liten flyttade han tillsammans med sina syskon till den intilliggande gården Byn och redan 1865 lämnar familjen Alsterdalen och Byn på grund av dålig ekonomi och mamman och barnen flyttar in till släktingar i Karlstad. Gustaf är då fem år. Han skulle senare återvända till Alsterdalen, men aldrig till herrgården. Mellan åren 1867-1872 spenderade Gustaf somrarna tillsammans med sina syskon hos sin Farmor på Gunneruds gård mellan Alster och Byn.

Alsters herrgård och trädgården är ändå en påminnelse om Gustaf Fröding, hans liv och diktarskatt. Trädgården kanske i synnerhet, med sin klara spegelbild av livet i allmänhet. Här finns liv och död, skapande och förruttnelse påtagligt närvarande. Tistlarna blir för mig en symbol för det lite taggiga och obekväma i vår tillvaro, men som ändå finns där ståndaktiga och kräver lika mycket respekt och omtanke som alla andra.

Stay tuned and keep that crazy feeling at UNIKABOXEN.NET...