Enligt programmaet var det Line-Up för de olika grupperna vid ett på Kongens Nytorv och planerad avgång för paraden klockan två. Jag var där i god tid innan för att kramas, tacka för senast och få några bilder på förberedelserna.

Fler kära återseende. Ännu fler än under fredagens Bloco and Lake Carnival. De är mina sambavänner och vi ses i sammanhang där samban är central. En del kommer upp till Stockholm och Bar Brasil när det är Carnaval de Estocolmo, några besöker SES Svenskt Encontro do Samba när det arrangeras, men många träffar jag bara här en gång om året. En viss kontakt sker genom sociala medier, men det fysiska mötet är så viktigt och ger mig energi och kraft att fortsätta med min mission - att sprida glädje och dela med mig av det som är roligt i livet, eller sjovt som Danskarna säger. Men vad pratar vi om då när vi träffas? Blir det bara hur bilderna tagits emot och om de läst reportaget?

Bilderna och mitt fotograferande är naturligtvis centralt, men det blir också en hel del om det gångna året, besökta karnivaler och hur den närmaste planeringen ser ut. Något som dykt upp den senaste tiden är festivalen Mega Samba, som äger rum i fiskebyn Sesimbra utanför Lissabon sista helgen i juli. Festivalen lockar besökare från hela världen och har för många blivit ett alternativ till mastodontfestivalen i Tyska Coburg, världens största sambafestival utanför Brasilien. För mina Danska vänner har det varit den Tyska festivalen som lockat flest, medan det här hemma har blivit allt populärare med festivalen i Portugal. Den Portugisiska festivalen var ursprungligen en sorts Europeisk Encontro Do Samba för att samla Europas sambaskolor och tillsammans skapa en batucada med ett Mega Bateria. Under de fyrto år som festivalen årligen arrangerats har grundidén förfinats och idag är det inte bara ritmistas som samlas utan till Sesimbra kommer alla som gillar den Brasilianska kulturen och att ha kul tillsammans i en underbar miljö vid havet.

Det låter väldigt lockande och lite mer tillgängligt än att åka till någon av Brasiliens karnevaler, även om dessa i allmänhet och den i Salvador i synnerhet har legat högst upp på min bucket list. Tyvär har jag med stigande ålder blivit alltmer bekväm och kräver nu ordnade former när det gäller var jag ska bo och sova. Vi får se. I höst arrangeras Svenskt Encontro Do Samba i Kalmar och då hoppas jag få se några av mina Danska vänner där.

Redo för parad

Efter alla förberedelser och uppsamling av alla deltagare i de nitton grupperingarna var det så dags att ge sig ut på Strøget och överaska turister och lördagsflanörer. Allt var noga planerat och grupperna ställde upp sig i den befintliga cirkel som bildar Kongens Nytorv. I turordning lämnade de torget och begav sig upp längs Strøget.

Först ut A Bunda escola de samba därefter Napali Panche Baja Toli följt av Djembe Denmark, Vai! Dance and Art, Samband, Bloco Buumm, Batteria Malmö & Estilo Faixa, Colombia Viva, Mexidansk Folklore, Peru Ilaqta Tusuykunan, Danzas bolivianas DK, Raices, Tierra Morena, Soca FYAH, Salsa Cuba Events, A Banda, Rebola Brasil, Christiano Amorin och sist men inte minst Bafu do Mondo Samba School.

Som vanligt blev det en färgsprakande föreställning när denna dansande orm slingrade sig fram längs Strøget och bjöd på olika stilar från olika kulturer och traditioner. I sanning en World Carnival Parade.

Stilstudie

En liten stilstudie av dansarna i Bloco Buumm.

Copenhagen World Carnival Parade

Efter paraden blev det samling på Nytorv. Ingen scen och ingen scenshow denna gång, så istället trängdes de olika grupperna på Domstolstrappan för fotografering. Det blev ingen ordnad Batucada och det skapades inte heller någon Mega Bateria att dansa till, men stämningen var det inget fel på. Många olika stilar, med en sak gemensamt - det breda leendet och den kärleksfulla attityden.

Copenhagen World Carnival är inte bara en karneval för att fira livet. Det är också en manifestation för samförstånd, gemensamma mål och ett svar på de krafter som vill dela upp oss i vi och dem och skapa en polarisering. Finns det något mer underbart än en mustig månkulturell gryta, kryddad med kärlek. Vad vore vi utan varandra, vad vore världen utan kulturell utveckling? Vi Svenskar gillar att resa runt i världen, hitta inspiration och ta med oss hem nya idéer, men fler och fler vill inte att världen ska komma till oss. Det är vår lilla värld som vi på alla sätt och vis måste skydda från utländsk påverkan i form av invandring. Det verkar vara en farsot som inte bara drabbat Sverige, utan idéerna sprids som en löpeld över hela världen. Det pratas om vad som är Svenskt och hur en Svensk ska bete sig för att få kalla sig Svensk. Uttalanden som skulle få vem som helst att känna olust för bara tio år sedan. Idéerna fanns även då men kom då från tämligen marginaliserade och ifrågasatta grupperingar på den yttersta högerkanten. Idag är det Svenska arvet och vår kultukanon något som det pratas om i alla läger. Nationalismen har åter blivit comme il faut. Många säger att i Sverige pratar vi Svenska. En sanning med modifikation. Sverige har förutom Svenskan fem officiellt godkända minoritetsspråk, Samiska, Finska, Meänkieli, Romani chib och Jiddisch. Något politiker och beslutsfattare inte får glömma bort. Dans och musik är på ett sätt också språk, universella språk, som uttrycker och förmedlar känslor som alla förstår.

Därför är dessa sammankomster som ryms här på unikaboxen.net under Party så befriande. Skänker hopp till en värld i kaos och en tro på fred och frihet för alla.

Afterparty på Next House - love you all!

Natten spenderade vi sedan på Next House ute på Vesterbro. En blandning av vandrarhem, ungdomsgård, ölhall och klubb. Det blev en skön avslutning med sambistas och ritmistas, alla i toppform. Förutom aktiva DJs som såg till att klubbmusiken flödade skapades med några hopslagna bord förutsättningar för en vild och vansinnigt härlig Pagode.

Är så glad att jag denna gång orkade fullfölja ända fram till småtimmarna och ta del av den gemensamma glädjen över att än en gång genomfört en karnivalsparad längs huvudstadens kommersiella och attraktiva pulsåder och visa att än finns det hopp. Framtiden är vår om vi bara orkar framhärda.