© Foto och text Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2011
...i Skellefteå är det aldrig långt till naturen. Redan i
Boviken hittar vi en skogsdunge med trattkantareller,
tillräckligt många för att räcka till middagen och en
doggybag till Stockholmarna.
Att plocka svamp låter mysigt, andligt på någotvis,
men det har aldrig varit min grej, så när tjejerna
och barnen hade fått svampvittring gick jag åt
andra hållet för att lukta, se och uppleva skogen
på mitt vis med kameran.
Magiskt! Skogen visade upp sig för mig i all sin
prakt. Nästan lite nervös försökte jag att avbilda det
jag såg. När någon klär av sig och visar sig oskyddad och naken
kan det bli lite skakigt till att börja med.
Det dröjde dock inte så länge förrän jag kände ett ömsesidigt förtroende och en trygghet som gjorde att jag kunde hålla min kamera med stadig hand och bara ta emot det som presenterades för mig.
Jag hoppas att bilderna kan förmedla åtminstone en del av den
frid som jag upplevde där i skogen vid Boviken
och kanske ge inspiration till andra att det
inte behöver innebära alltför mycket
planerande för att hitta en rofylld plats.
Den kanske finns
närmare än
du tror.
Vi hade rest upp till Skellefteå för att bevittna ett bröllop.
Förberedelserna
blev dock för mycket för mig
och jag
kände att jag behövde andas, känna frid
och inte
dras in i den nervositet och
spänning, som
började infinna sig
hos vårt värdpar tillika brudpar.
Jag tog med mig min dotter
och
vi begav oss
nedströms Skellefteälven.
Vädret var
optimalt och
luften var
befriande.
Efter bröllopet hade vi faktiskt en hel dag innan
flyget skulle föra oss tillbaka till Stockholm. Vi begav
oss uppströms Skellefteälven, eftersom vi hade fått
indikationer på
ovanligt högt vattenstånd. Vid Finnfors
knappt fyra mil
från Skellefteå finns en av de första
vattenkraftverken av betydande storlek i Sverige.
Finnforsstationen är från 1904 och är i dag
utöver vanlig drift ett museum. Prognoserna över vattenståndet stämde och
verkligheten var
överväldigande. Det var riktigt bra fart
i flödet och
bilderna nedan
tror jag talar ett tydligt språk och beskriver vad
vi upplevde.
Närområdet kring en fors i en
av våra älvar är speciellt.
Forsen skapar en vattenfilm som
gynnar en speciell flora,
men som även
ger möjlighet för andra att
anpassa sig.
Bilderna får
en lite
annan
karrakträr och
blir lite
speciella/unika.
Närvaron av
vatten
och möjligheten
till extrem
tillgång
till vatten gör att
processen
bromsas
och
som åskådare
får du
lättare
tillgång
till de
olika
faserna.
Processen
blir
långsammare
och det
blir
lättare att
hänga
med.
Grönt
blir
gult
och gult
blir
brunt
betydligt
långsammare.
Det jag tar med mig hem förutom en fantastisk närhet till natur och människor är förståelsen för naturens cykler och behov. De märks så mycket tydligare här än hemma i Stockholm. I Stockholm har vi sedan länge kontroll över naturen och inget kan egentligen påverka oss. Här uppe blir vi påminda om att vi lever under naturens lagar och det är naturen som ständigt ställer krav på oss fortfarande.
/Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2011
Always more at UNIKABOXEN.NET - Stay tuned!