Rigas medeltidspräglade gamla stad har rustats upp efter Sovjetunionens fall och är därför idag till största del mycket fräsch, med nyputsade fasader. Gamla stan är stadens verkliga turistsatsning, med hantverkare som säljer bärnsten och stickade plagg på torgen, souveniraffärer samt restauranger med all världens matkulturer. Nattlivet är utbyggt med många olika slag av barer, några barer kända för att lura turister på pengar. Resten av Riga är också känt för vackert ornerade hus i art nouveau. De stora saluhallar som ligger i de gamla hangarerna för zeppelinare utgör tillsammans med kringliggande kvarter vid centralstationen marknadsplatsen Rīgas Centrāltirgus. Den är en av Europas största i sitt slag.
I Riga finns också en del kommunistiska monument kvar från sovjettiden som en staty över Lettlands röda skyttar.

(Text hämtad från Wikipedia)

Historiskt har Riga varit Baltikums viktigaste handelsstad

Arkeologiska fynd i området har daterats till 2000-2500 f.Kr. Alltsedan Riga grundlades av den livländske biskopen Albert av Riga år 1201 har omgivande folk och länder – tyskar, litauer, polacker, svenskar och ryssar – bekrigat varandra och letterna i syfte att dominera Rigaområdet. Den som har kontrollerat Riga har kunnat kontrollera transporterna på Daugava till och från de ryska områdena. Oavsett vilken utländsk makt som försökt härska över Riga, så har den egentliga makten funnits hos stadens köpmannaaristokrati - åtminstone från medeltiden fram till 1914. Det har talats om en tysk strävan att kristna, behärska handeln i och härska militärt över Östersjön (på 1100-1300-talet).
Makten över Riga var en förutsättning för sådan dominans.

Riga är en av fyra städer där du som besökare kan beskåda större, sammanhållna stadsmiljöer i jugendstil

De andra städerna är Darmstadt, Wien och Ålesund.

Stilen fick i de flesta länder namnet Art Nouveau (ny konst), efter butiken Galerie d'Art Nouveau i Paris, som drevs av den tyske konsthandlaren Siegfried Bing, där denne ställde ut flera objekt i den nya konststilen. Namnet antyder att stilen uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Detsamma gäller för de katalanska, spanska och ryska namnen på rörelsen: modernisme. I Tyskland kom stilen att benämnas Jugendstil, i de nordiska länderna och Baltikum förkortad till Jugend. I Italien kallades stilen för Stile floreale, vilket bäst beskriver hur den tog sin inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. I Storbritannien gick stilen under namnet Liberty style och i Österrike-Ungern Secession ("utbrytning" - det vill säga från den traditionella konsten i Künstlerhaus Wien).

Gemensamt för jugendstilen inom arkitekturen var en reaktion mot det historicistiska tänkandet. Arkitekterna frigjorde sig från klassiska kompositionsprinciper och utsmyckade byggnaderna med en naturalistisk ornamentik som utmärks av slingrande linjer och blom- och växtmotiv. Många jugendbyggnader bär drag även av tidigare stilar och inom jugendstilen kan såväl japanska och andra asiatiska drag märkas liksom nationalromantik.

 

© Foto Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2010