Sköna maj, välkommen - Våra lekars vän!

I majbrasans lågor har allt dött och förtvinat, alla förlegade tankar och gammalt groll eldats upp och som nyfödda tar vi oss till Mälarpaviljongen för att än en gång fira att våren är här och det är dags att visa upp oss i våra vackraste huvudbonader. Och som vanligt är det den outtröttlige Leo B, som bjuder in och håller i trådarna.

Det är ett makalöst spektakel, men bakom allt underbart flams och trams finns ett allvar, en demonstration och en knuten näve. Den näven heter Regnbågsfonden. På initiativ av Arto Winter och sedan genomförd tillsammans med Jon Voss och Jonas Gardell. Bilden nedan är från Hattparaden 2022. I år fick jag ingen samlad bild på gänget, men de var såklart där och blev fångade av min kamera lite mer uppdelade.

Regnbågsfondens ändamål är att arbeta med finansiering till stöd för kompetenta organisationer och projekt i länder där regnbågspersoner diskrimineras, förföljs och dödas. Regnbågsfonden arbetar också med påverkansprojekt i samarbete med andra organisationer.

Det är så lätt att falla in i den allmänpolitiska strömmen och tycka att vi har väl viktigare saker att syssla med än att ägna oss åt vilka som får älska med vem. Men det är just denna frihet som idag begränsas på allt fler ställen i världen och där även Sverige backat en del. När nu till och med landet i väst börjar vackla och fått en president med storhetsvansinne är det så lätt att följa med. Människor blir oroliga och rädda för det som sticker ut och visar på mångfald. Inkludering blir till exkludering och ett vi och dem. Det är en farlig utveckling, särskilt om den utnyttjas av dem som inte tror på demokrati och yttrandefrihet. Det är med andra ord viktigare än någonsin att människor engagerar sig för allas rätt till ett värdigt liv utan diskriminering, hat och våld. Mälarpaviljongen ställer alltid upp på detta och här kan vi andas fritt och vara lite tokiga, som kossorna på ett kosläpp. Här träffas vi som fortfarande tror och som inte gett upp hoppet.

Sköna maj, välkommen - Våra lekars vän!

Juryn bestod av från vänster stjärnstylisten Christopher Insulander, Tobbe Ek från Aftonbladet, Mika Liias VD för Milli Cosmetics, Lars-Åke Wilhelmsson mer känd som Babsan och allas vår krönikör från QX Ronny Larsson.

Juryns överläggningar blev som vanligt dramatisk och de var inte eniga, men i sann demokratisk anda utsågs tillslut ändå en vinnare genom majoritetsbeslut. Den färgglada hatten med en hel blomsterrabatt smakfullt inkluderad var någras favorit, pojkarna med and-kepsarna scharmade alla, men inte tillräckligt, tillslut utsågs den makabra slakten med kniv och gaffel på oskyldiga mjukisdjur som årets vinnare av hattparaden.

They're eating the cats, the dogs, the pets of people that live there

Möjligen ett politiskt budskap, som skulle kunna kopplas till ett antal aktuella övergrepp, men det framgick inte när Renée intervjuades av Juryns ordförande Lars-Åke Wilhelmsson. Hon berättade istället hur känslosamt det hade varit att sticka dessa gafflar och knivar i de söta mjukisdjuren. De hade tydligen levererats med varsitt namn och ett namn stämde överens med en av hennes egna riktiga husdjur. Glad blev hon i alla fall för alla fina priser. I vinstpåsen fanns: Middag för två skänkt av Mälarpaviljongen och Bakfickan, en goodiebag XXL från Milli cosmetics, Babsans nya bok Påfågeln från Skutskär, fyra fribiljetter till Paradox Museum, VIP entré på Backdoor valfri Lördag och biljetter för två personer till Drömmenfestivalen i juni. Inte illa heller hur. Nästa hattparad 2026 kanske det skulle vara värt att delta.

Hattparaden inleder säsongen

Med taket på plats och infravärmen påslagen fanns det ingen risk för att vi skulle frysa. Den risken är minimal även utan dessa hjälpmedel. Kroppsvärmen och kärleken från alla goa människor vid detta nu klassiska vattenhål för inkludering och mångfald räcker gott och väl. Det var så trevligt och jag blev så wild and crazy att jag lånade ut min kamera till Beatrice. På så sätt kom även jag med på några bilder och hon lyckades fånga att det även gick att sitta ute trots vårvindar friska.

Bilderna nedan är från hennes fotografiska vandring på pråmen. Samtliga bilder är tagna med samtycke och enligt god fotografisk estetik och regelefterlevnad.

Ta vara på de vackra stunderna

Karin Boye beskrev i dikten I Rörelse från 1927 allas vår längtan och strävan efter något nytt, en ny vår, som ger oss nya möjligheter och höjer våra förväntningar, men samtidigt finns det något fint med att fånga dagen och känna tacksamhet. I vår ständiga sträva att göra bra bättre kanske vi glömmer bort att njuta nuet.

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Är äventyret oändligt? Är inte det en lögn som bara gör oss besvikna? Eller är kanske varje dag ett oändligt äventyr?
En god vän berättade under kvällen att han i vintras fått besked om en elakartad men behandlingsbar cancer och att han just för denna kväll hade fått permission från sjukhuset, för att kunna umgås med sina nära och kära. En väns flickvän hade efter 72 dagars intensivvård och obotlig cancer skrivits ut just denna dag för att få uppleva kärlek och glädje, kanske för sista gången. Jag blev mycket påverkad av båda dessa livsöden. Om tacksamheten för att få leva kommer först när du ska dö, blivit allvarligt skadad eller diagnostiserats med en allvarlig sjukdom behöver vi tänka om. Åtminstone jag. Därför är jag extra tacksam för årets Hattparad och det jag fick uppleva och dela med er, fantastiska människor.

I sköna vänners lag

Natten avslutades i en takvåning vid Fridhemsplan med vin, pizza och inspirerande samtal. Tack för att jag fick hänga med och njuta utsikten och gästfriheten, men det är på Mälarpaviljongen som banden knyts, så tack även till Arto, Leo B och alla ni andra.