Sammanfattningen illustreras med hjälp av de fyra verk från åren 89-94 som 2008, på ett initiativ av bland annat konstvetaren och graffitimålaren Jacob Kimvall, föreslogs att K-märkas. Att bevara graffiti är lite motsägelsefullt eftersom själva essansen i den kulturyttring som graffitin ingår i handlar om förändring. Kanske är det snarare tillåtande miljöer som borde K-märkas. Precis som vissa delar av landet frias från exploatering och kommersiellt utnyttjande genom Länstyrelsernas klassificeringen Naturresarvat, borde vi kanske freda vissa delar av det offentliga rummet. Frizoner utanför Kommunernas strikta detaljplaner där verksamheter, planläggning och utsmyckning av dessa får ske under friare former. Samtidigt som jag sitter och skriver detta pågår en så kallad Spring Remake i en sådan frizon. I ett bortglömt, förfallet men charmigt gammalt område för lite friare företagande i Snösätra söder om Söder. Här har en eldsjäl inom graffitikonsten Daniel Rohlin, inför sommaren 2014, lyckats få tillstånd ett avtal med fastighetsägaren, som tillåter fritt utnyttjande av områdets murar och väggar för driftiga graffitikonstnärer, både unga och gamla. Danne verkar som gallerist och curator för området och väljer ut vilka konstnärer som får tillträde. Nu på eventet Spring Remake 17-19 april 2015 målas sommarens alster över och nya verk kommer upp på murar och väggar, helt i linje med graffitins tanke om spänning, ögonblick och begränsad tillgänglighet.
Området kring den gamla järnvägen mellan Karlberg och Värtan vid Albano har länge varit en frizon för diverse verksamheter utan tillträde för den vanlige Stockholmaren. De industribyggnader som fanns på området är nu rivna för att ge plats åt en exploatering där Akademiska Hus ska utvidga gränserna för Stockholms Universitet och KTH. Ett litet fragment av tidigare byggnation får än så länge stå kvar. Huset är illa tilltygat. På denna sparade byggnad i ett hav av oordning och förstörelse finns muralmålningen/graffitin Midsummer Madness målad av Akay och Spade 1994. Syns för den uppmärksamme snett upp till vänster på bergknallen, när du med bil norrifrån närmar dig Roslagstull.
Den överdådiga blandningen av olika bilder med referenser till teater och midsommar, samt det kontrastvisa arbetet med färger leder tankarna till burleskeri och spel. Målningen är en slags cirkus eller karnevalistisk varietéteater som osäkrar motsättningar som de mellan högt och lågt, ute och inne, verklighet och teater, samt lek och allvar.
Midsummer Madness är kanske Akays mäktigaste målning, men jag vet inte om jag tycker att den egentligen hör till hans bättre - som graffiti. I dag ser jag den som ett gränsverk mellan Akays tidigare och senare produktion. Mellan den, där han under åttiotalet startar ett av Europas genom tiderna mest inflytelserika crews - VIM, och då befinner sig i en rik och föränderlig, men samtidigt avgränsad graffititradition, och den senare produktionen, efter att han i början av nittiotalet lämnat VIM, och där han med arbetsmetoder hämtade ur graffiti, men genom ett mer lättillgängligt formspråk samt ofta andra material, försöker kommunicera med en bredare publik.
Referaten är hämtade från artikeln "Konstvetaren och graffitimålaren Jacob Kimvall om målningen Midsummer Madness" i FRIA TIDNINGEN/Kulturnyheter 10 december 2006.
Fascinate - Circle och Tarik 1989
Fascinate är skapad av Circle och Tarik, Tarik Saleh, då sjutton år gamla, under några sommarveckor 1989 och var då norra Europas största graffitimålning. Den är 13 meter bred och 8 meter hög och uppfördes på en yttervägg till en industribyggnad i Bromsten, med fastighetsägarens tillstånd, men utan ersättning för arbete och färg. När den var klar, uppfattades den som en milstolpe i den svenska graffitikonstens historia och den väckte uppmärksamhet utomlands. Även i Bromsten blev målningen med tiden ett omtyckt inslag i stadsbilden, och den har i flera sammanhang använts för att representera stadsdelen. Fascinate är Sveriges äldsta ännu bevarade större graffitimålning.
BROMSTEN - 25 ÅR AV BOMBING & BURNERS är en bok för den som vill fördjupa sig av Björn Engberg. Boken dokumenterar ett kvarts sekels graffitimåleri i området och porträtterar också en sällsynt plats, en oas av förfall i en annars uppstädad och välplanerad stad. En frizon. Utöver fotografier av Björn Engberg innehåller boken berättelser och minnen från graffitikonstnärer som varit aktiva i området, bland andra Circle, Card, Rustle och Sken, samt ett urval av deras privata bilder.
"Det var 1987 som Circle och Weird målade ett par undangömda betongväggar i området. Vid 80-talets slut var så gott som alla åtkomliga ytor täckta med sprayfärg. När en nolltoleranspolicy mot graffiti infördes i Stockholm i mitten av 90-talet genomfördes flera saneringsprojekt i området men nya målningar har alltid dykt upp. På senare tid har flera av de gamla industrihusen rivits för att ge plats åt bostäder, samtidigt arbetar Stockholms Stadsmuseum med en k-märkning av Bromstens största graffitimålning, Fascinate."
WELL IM NOT FASINATED (Ditklottrat under muralmålningen)
Att bevara eller inte bevara är en fråga. När den är besvarad kommer nästa; Vad ska bevaras och hur? Det är åter igen en konflikt mellan graffitins ursprungstanke och viljan att lämna efter sig ett bestående minne. Nostalgi rimmar egentligen inte särskilt bra med graffitikulturen.
Fascinate har utsatts för väder och vind och färgen har flagnat betänkligt på flera ställen. Sedan den ursprungligen målades har den också på sina ställen målats över med bland annat två hakkors som sedan i sin tur har målats över. När den ska restaureras är frågan till vilket skick. Ska den återställas i sin ursprungliga version eller ska de senare tilläggen, de övermålade hakkorsen, vara kvar som en tidsmarkör från tiden för antagonismen mellan hiphoppare och skinnskallar. Ingen enhetlig gemensam åsikt utkristalliserade sig vid mötet på Stadsmuseet.
Från en artikel av Lars Epstein i DN 9 mars 2012
Red Dragon - Disey och Ziggy 1989
På en otillgänglig plats vid stambanan invid Solvalla, där tåg till och från Stockholms Central rusar fram i hög hastighet, finns ett litet Mecca, för den som intresserar sig för graffiti. Här hittar du den tredje av de fyra Graffitimålningar som berörs av K-märkningen; Red Dragon av Disey och Ziggy från 1989.
Den undanskymda placeringen har säkert bidragit till att Red Dragon bevarats och fortfarande är i så gott skick, även om färgerna mattats något.
När väggen fyllde 20 år 2009 rollades den för att ge plats åt ny graffiti. Red Dragon fick vara kvar och är nu inramad av verk från en ny epok.
Initiativet kom från fastighetsägaren Solvalla som lät några av Sveriges bästa graffitikonstnärer måla om väggen på stallet, för att skapa en hållbar lösning med kvalitet.
Syftet var att målningarna tack vare sin kvalitet ska stå orörda i flera år framöver och skapa goodwill åt Solvalla, som på så sätt löst problemet med dåligt underhållna och nerklottrade fastigheter och dyra kostnader för klottersanering.
Highway - SHOF (Still Heavens Only Force) 1989
Highway täcker hela väggen som vätter mot Rågsveds tunnelbanestation och är drygt fyra meter hög i ena änden och två i den andra. Den gjordes sommaren 1989 av crewet SHOF (Still Heavens Only Force) med tillstånd av det kommunalt ägda fastighetsbolaget Familjebostäder, som även betalade färgen. Highway har klarat sig hyffsat genom åren. Den har respekterats av flera generationer nya graffitimålare, skonats av det tidiga nittiotalets nazistiska klotter, som förstörde många målningar på gröna linjen, och senare även de hänsynslösa saneringskampanjer, som bland annat utplånade Totalizers målningar i Huvudsta och Sesses i Orminge.
Innan målningen var klar blev den förstörd, berättar Jacob Kimvall i Fria Tidningen 1 december 2006.
Någon klottrade stora kladdiga meningar tvärs över de komplicerade och mödosamt konstruerade bokstäverna. Klottret löd någonting i stil med JAG ÄLSKAR DIG CAROLINE, RING MEJ och ett telefonnummer. Gärningsmannen lär ha varit en medelålders man, som också greps för skadegörelsen. SHOF tänkte först vitmåla hela väggen och försöka glömma allt bortkastat arbete, men bestämde sig till sist för att försöka göra det bästa av situationen. De reparerade målningen, men lämnade samtidigt spår efter förstörelsen. Om du tittar närmare på bokstäverna i Highway så syns här och där målade sprickor och hål i texten och innanför dessa blodröd färg ur målningens innanmäte, som koagulerade sårskorpor.