Initiativet Norra Station

Maria Norén konstnär och engagerad sedan flera år i olika regionala projekt för att skapa intresse hos barn och ungdom för konst och konstnärligt skapande är Norra Stations konstnärliga ledare, med ansvar för galleri och aktiviteter. Tillsammans med Julia Öhman från det lokala fastighetsbolaget Systrarna Öhman driver de verksamheten vars syfte är att genom olika konstprojekt lyfta fram Ljusdal som ett centrum för streetart i norra Sverige.

We work to develop urban street art and are driven by projects that reflect and develop society. We are a creative node to show Ljusdal to the world and to bring the world to Ljusdal. We run a different gallery, a street art room, we offer an experience!

Hade meddelat på Facebook att jag skulle mellanlanda i Ljusdal på familjens resa upp till Lofsdalen. Norra Station svarade på inlägget med ett Välkommen, varför mina förväntningar av naturliga skäl var att få träffa någon av initiativtagarna för en kortare intervju. Så blev tyvärr inte fallet. På plats fanns endast två unga killar som skötte ruljansen och tog hand om besökarna på ett ganska tillbakalutat sätt. Det tog faktiskt ett tag för mig att inse att de faktiskt var en del av verksamheten och först efter att jag frågat aktivt. Det gjorde ingenting. Vi njöt av miljön, stöket och de verk som fanns på väggarna för tillfället.

Street Art som konstform är i grunden tillfällig, ögonblicklig och framkallar den där längtan, som de flesta människor använder som drivkraft. Norra Station speglar på ett fint sätt denna längtan. Det vi fick se var vad som fanns för tillfället. Nästa gång kanske allt är övermålat av andra konstnärer och endast minnet av vad vi såg och några fotografier finns kvar. På Norra Stations hemsida beskrivs denna ständiga förändring i ett bildspel.

På sätt och vis är Street Art och livet i sig lika förgängliga. Det går inte att vrida tillbaka tiden. Upplevelser från förr går inte att återuppleva. Din ungdom blir ett minne, som kanske förstärks av ett fotografi. Avbilder, olika sätt att föreviga vår egen existens, är idag öppen för nästan alla. Tidigare var detta något som endast de rikaste och mäktigaste hade råd med. Nu kan vem som helst teoretiskt bli kung eller drottning i sociala medier, men kan å andra sidan lika lätt glömmas bort, förlora följare och bli osynlig. I likhet med sociala medier är gatan sedan länge en kanal för presentation och kommunikation. När nu gatan flyttar in i gallerier är det viktigt tycker jag att hänsyn inte bara tas till det ekonomiska - att tjäna pengar. Inte bara skapa produkter som besökarna kan ta med sig hem utan även bjuda på en upplevelse. Att pengar är en naturlig ingrediens i vår längtan och en möjlighet till att stilla vår hunger och skapa förutsättningar för ny längtan råder det inget tvivel om. Det måste finnas intäkter som räcker till hyror, löner och andra omkostnader, men det behöver inte genomsyra allt. Det är viktigt att behålla förgängligheten, själva essansen i Street Art, och jag tycker att Norra Station har lyckats med detta - jag längtar redan till nästa besök i Ljusdal. Som bevis på min uppskattning köpte jag en tischa signerad Amara Por Dios.