UNIKABOXEN besöker Heron City och imponeras av sprejkonstnären Odeith

Odeith - en mästare på hörn

Torsdagen den 13 juli begav jag mig ut till Heron City på rekommendation av Jimmie på Wallery, ett Svenskt initiativ för att ge Street Art en kommersiell plattform. Ville byta några ord med denna mästare, som flänger runt i världen och målar väggar. Fick tag i en representant från Wallery, som beskrev Odeith´s pressade schema. - Nu måste han få äta lite, sedan är det en intervju med radion. Jag förstod att jag inte skulle få någon audiens och respekterade detta. Tänkte att det får bli en annan dag och ägnade besöket istället åt att hänföras över konstnärens teknik och skicklighet.

Prickarna på golvet är hjälppunkter för det slutliga målandet på golvet, som skapar den svävande fristående känslan.

Återbesök fredag 14 juli

Så fick jag då äntligen en stund med denna mycket trevlige konstnär. En trevlig prick som tog sig tid och bjöd in mig till sin arbetsplats, plattformen utanför butiken Sova. Han berättade om sin bakgrund som outlaw, jagad av polisen och hur han sedan blev laglig, som tatuerare. I längden blev det jobbigt med alla kroppar. Som tatuerare har du svårt att välja kropp att fästa dina kreationer på och han längtade tillbaka till gatan och friheten. Tiden var rätt och efterfrågan på duktiga muralmålare började öka. Nu är det inte längre bara polisen som intresserar sig för Odeith. Han är en världskändis som reser världen runt och målar väggar och får betalt för det. Magic City, vandringsutställningen som kommer till Stockholm och Frihamnen i höst, är en Tysk produktion, där han målade inför publik tillsammans med andra storheter, som Banksy. Där var väggen något större än här i Heron City, berättade han, och det räckte inte med en liten stege, utan där var det sky-lift som gällde.

- Det blev mycket maskeringstejp den här gången, fortsätter han och ser lite trött ut.
- Ja, jag har bara kört på, men nu känner jag att jag behöver ett break. På söndag flyger jag hem till Portugal, då måste den här vara klar, behövs det håller jag på hela natten, men den kommer inte vara klar om du kommer imorgon, säger han och ler.

Han berättar om en viss mättnad över främmande länder och ett liv kantat av flygplatser och hotellrum. Australien, Dubai och flera resor till Staterna har det blivit. - Efter detta gig flyger jag hem för några dagar innan jag reser till Amerika för ett jobb, sen får det räcka. Kan du fatta att jag tackade nej till Tahiti, berättade han, men försäkrade mig om att han redan i oktober-november kommer vara bokningsbar igen.

- Normalt jobbar jag mer på fri hand, men här i Heron ville jag göra det perfekt, eftersom förutsättningarna finns, även om jag blev lite besviken på att golvet var målat. Hade varit läckrare med omålat trä, som det var innan, ljuset är också väldigt gult och det försvårar, men annars är det perfekt och jag får jobba helt ostörd på min lilla plattform.

- Du får gärna fotografera mig, men inte ansiktet, det spar jag på, kanske en ovana från tiden då polisen jagade mig, men det är också skönt att kunna gå på gatan utan att bli igenkänd, avslutade denna mycket trevlige man och jag önskade honom lycka till med allt.

Nästa återbesök måndag 24 juli

Det var med höga förväntningar jag återvände till Heron City för att se det färdiga verket. Blev lite besviken då jag trodde att den svävande 3D-känslan skulle vara större. Tror det beror på belysningen som jag inte finner optimal. Målningen är kanon och jag försökte verkligen hitta den perfekta vinkeln som Odeith visat mig. Golvet blev en överraskning. Trodde att det bara skulle bli skuggor. Totalt sett är den ändå skitläcker.