Extra stora förväntningar

I år var förväntningarna på Schlagerkvällen i Parken extra stora. Genom Loreens vinst i Eurovision och 25-årsjubiléet av Stockholm Pride var det upplagt för en fest lite utöver det vanliga. Genom alla år har Schlagerkvällen i Parken varit den mest besökta. Det fanns ingen anledning till att denna kväll skulle bli ett undantag.

I QX hade Ronny Larsson uppmanat publiken att komma i tid. Vädret var dock inte det bästa och när jag i regnrock och skyddande hatt kom till Parken var det inte många själar på plats, men tillräckligt många för mig. Hittade både nya och gamla vänner att fördriva tiden med. Visste samtidigt att den trogna publiken skulle komma.

Eftersom vi inte var så många fanns det gott om plats under de skyddande tältdukarna och varken barer eller matställen hade några köer. Det blev några mysiga timmar för att ladda och förbereda oss för kvällens schlagereufori.

I Champagnetältet såg DJ Christer Broman till att skapa den rätta känslan med en passande ljudbild. Nöjesprofilen Jackie Ingevald aka Jackie Clean hade anlitats som värdinna för att tillsammans med den engagerade personalen se till att Champagnen flödade och festen kom igång.

Bilden till höger på mig är tagen av mästerfotografen Olav Holten, när vi båda lite senare försökte fånga schlagerartisterna från scendiket.

Opera Sing-A-Long

Rickard Söderberg tillsammans med kompisar från operascenen såg till att hålla liv i traditionen från 2015 och muntrade upp publiken med lite skönsång och raffig scenshow.

Förväntansfull publik

Ytan framför den stora scenen fylldes snabbt och längst fram stod de trognaste schlagernördarna, de som aldrig missar Mello och de som redan när vinnaren utses i Eurovision Song Contest bokar hotell för att inte missa nästa final. Min vän Jan-Erik är en av dem, men kanske inte den värsta. Schlagerkvällen i Pride Park missar han i vart fall inte.

 

 

 

 

 

 

 

Värd för kvällen var ingen mindre än energiknippet Linda Bengtzing. Klippt och skuren för att leda kvällen. Ronny Larsson, schlagernörd och journalist på QX hade även detta år komponerat startfältet och hjälpt Linda med lite underhållande fakta om artisterna.

Lustigt nog upphörde det ihållande regnet när showen startade och Linda klev upp på scenen. Hennes energi smittade av sig och hon fick snabbt igång publiken, som nu fyllde hela ytan mellan Champagnebaren och Stora Scenen. När den första artisten Emil Henrohn körde igång sin Mera Mera Mera från årets Mello, köade fortfarande människor och väntade på att bli insläppta till Parken. Det skulle bli knökfullt även i år trots en viss oro och en allmän förhöjd hotnivå.

Första akten

Tyngdpunkten i första akten låg på Nanne Grönvall, som uppträdde tillsammans med sin man Peter och Maria Rådsten från framgångsrika gruppen One More Time. Cecilia Vennersten fanns också med på scenen. Låten Det vackraste, framfördes av Cecilia för första gången i 1995 års Mello och hamnade på andra plats. En ömsint kärleksballad som vann en Grammis för Årets låt. Skriven av gänget bakom gruppen One More Time; Peter Grönvall, Maria Rådsten och Nanne Grönvall.

QX-Ronny hade fått till ett imponerade startfält bara sett till första akten. En bra blandning och en fin harmoni där Linda spelade en viktig roll för knyta samman numren och även framföra egna låtar.

Ett bra betyg till artisterna och till Ronny är när hela folkhavet sjunger med. Igenkänningsfaktorn var maximal, vilket även gällde de nya låtarna från årets Mello med Emil, Kiana och Signe & Hjördis.

Andra akten

Självklart var det årets vinnare av Eurovision Song Contest som alla väntade på. Publikdomptören och världsstjärnan Loreen. Sist ut skapade hon en oförglömlig final på 2023 års schlagerkväll i Parken.

Inofficiellt var det nog självklart att hon skulle komma, men både arrangörerna och QX höll det hemligt in i det längsta. I programmet stod endast: Som traditionen bjuder serveras publiken en mix av allsångsvänliga klassiker med färska hits, och en och annan kär raritet. Och vi lovar en och annan vinnare såklart…

Efter att QX-Ronny avslöjat några av artisterna sa han i en intervju med tidningen inför schagerfesten:

– Efter alla år med QX Gaygala vet jag att det blir roligare om folk inte vet. Det bygger upp förväntan och spänning att inte veta vad som väntar. Men nu gick vi ändå ut med One More Time, som är en drömbokning. Som Mello-vinnare och ESC-treor SKA de stå på Pridescenen, och jag lovar att de inte kommer att göra någon besviken. 

Fenomenet Loreen - i en klass för sig

Hon har en gudabenådad röst och en närvaro på scen som få, men det är inte bara det som gör Loreen till något alldeles speciellt. Hon är pop-stjärnan som går sin egen väg och verkligen vill göra skillnad. För mig är det omöjligt att inte bli berörd på ett djupare plan.

Jag kommer ihåg hennes framträdande i Kungsträdgården 2015, tre år efter vinsten med Euphoria. Helt plötsligt dog hela ljudanläggning. Loreen fann sig snabbt och tillsammans med fansen som kör, genomförde hon Euphoria acapella och helt unplugged. Hon är cool och varm på samma gång, med en fantastisk förmåga att trollbinda en publik. Framförandet i Parken var inget undantag. Direkt när hon smög upp på scenen fanns en glädje och vilja att leverera. Hon lyste som en sol och såg sådär barnsligt fötjust ut.

Första gången jag fick uppleva denna lysande stjärna var på Stockholm Pride 2012 i Tanto. Samma år som hon vann ESC med Euphoria. Genom vinsten i Liverpool är hon historisk. Tillsammans med Johnny Logan tillhör hon den exklusiva duon som vunnit ESC två gånger.

Genom sin syster som i hemlighet anmälde henne till Idol 2004 blev hennes begåvning publik. Hon tävlade bland annat mot Darin, men både hon och Darin fick se sig slagna av Daniel Lindström, som vann det året. Darin kom tvåa och Loreen slutade på fjärde plats. Hon har sedan gått sin egen väg. Något som skapat rubriker. Hennes vilja att göra skillnad under ESC i Baku 2012 skapade en diplomatisk dialog mellan Sverige och Azerbajdzjan. Den hårdföra ledningen i landet protesterade mot stjärnan och ansåg att hennes sympatier och besök hos människorättsaktivister i landet politiserade tävlingen.

Inför hennes comeback i Mello 2017 med låten Statements intervjuade Linus Brännström på TT henne om låtvalet och risken att förlora allt som hon åstadkommit med Euphoria:

– Man kan förlora sin egoboost, men det gör man alltid förr eller senare.Det viktigaste är att man känner "funkar jag för mig?". För funkar man inte för sig själv så spelar det ingen roll hur mycket alla andra tycker att man är bra. Om jag skulle bli utslagen och känna "fan, vad det här gjorde ont", då är det dags för mig att börja jobba på min personliga utveckling.

Låten tog sig inte vidare till final utan slogs ut redan i andra chansen, men framförandet, den kontroversiella koreografin och texten skapade rubriker. Kanske var den lite för mycket för Mello med sitt djup och dess progressiva budskap. Då förstod jag inte själv alla finesser, men i efterhand känns den spännande och provokativ.

Budskapet handlar i mångt och mycket om att du kan göra skillnad och att ensammen i bland är stark, kanske starkast. Kollektivet och kollektivt tänkande kan vara kvävande och det kan ibland räcka med att en enda person bryter tystnaden och protesterar.

Det finns en referens i koreografin till den välkända bilden Damen med handväskan. Pressfotot från en nazistdemonstration i Växjö 1985 taget av Hans Runesson, blev vald till årets bild och har sedan använts som symbol i olika konstnärliga och politiska sammanhang. Något som den avbildade kvinnan och hennes familj ogillat ända sedan publiceringen och som också skapat negativa konsekvenser för dem. Varje gång temat används påminns familjen om allt jobbigt som drabbade dem och ber om förståelse och respekt.

Tyvärr för familjen blev bilden en symbol för civilkurrage, modet att säga nej, nu räcker det och vet hut. Egentligen bara positivt kan man tycka, men bilden var lite för bra, kvinnan kunde identifieras, vilket ledde till polisanmälan, hot och polisbeskydd.

Bilden ovan är från Snösätra 2015 och visar en tolkning av grafittikonstnären Hop Louie. Till höger Susanne Arwins tolkning från ett av Varbergsprofilen Lasse Didings hus där en av hennes bronsstatyer står i trädgården. Fotot taget vid ett besök 2023. Mer om Lasse Diding, Varberg och Susanne Arwin finns att ta del av i Unikaboxens reportage, Sommar på Västkusten 2023.

Loreens Statements refererar till mycket och är också en otäck profetia. Textraden We're building up for war in paradise Why? är med facit i hand och med ett fullskaligt krig åter i Europa en påminnelse om vår kollektiva oförmåga att lära oss av historien och hur lätt det är att bara följa med strömmen utan att ifrågasätta. Yttrandfriheten är stark, skyddad i lag och omfattar alla. Debatten kring årets koranbränningar aktualiserar denna frihet och om den ska vara villkorad. Frihet är svårt och frihet kräver ansvar. Ett ansvar och en respekt som inte alla besitter och då tänker jag inte på Damen med handväskan, utan på de krafter som hotar vår demokrati och frihet.

Dessa referenser och funderingar kring rätt och fel, alla pressklipp och debattartklar, som på ett eller annat sätt refererar till personen Loreen, skapar en alldeles unik lyskraft och gör henne stor oavsett om du gillar det hon gör eller inte. Tyvärr har jag ännu inte fått tillfälle att träffa henne personligen, men ser fram emot ett möte med denna mycket intressanta och mångfacetterade person.