© 2015 text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET

Disey och Ziggy två kungar inom Svensk graffiti konfererar om fortsättningen på deras vägg, som är den första, raden av besökare möts av, när de når fram till korsningen Snösätravägen/Snösätra gränd och början på detta enorma galleri av kvalitativ graffiti.

Jag frågar en kille som står innanför avspärrningarna vid Disey`s och Ziggy`s vägg, om han också är sprejkonstnär:

- Nej, inte så här, svarar han. Jag förstår att det han i första hand refererar till är den lagliga delen av helgens sprejande och jag fortsätter att pröva om mina slusatser håller. Jag frågar om den här typen av lagliga publika event skadar själva essansen i graffitin och om bevarandet och kultur-minnesmärkning av väggar utarmar grundidén och bidrar till att denna subkultur blir en del av det etablissemang som graffitin revolterar mot.

- Nej, varför då. Det tycker inte jag . Det är väl bra. Sen är det ju så att det inte är någon garanti för nånting. En vägg är vägg liksom. Klart den kan bli påverkad, övermålad ändå, och så länge vi inte snackar om att rama in balla väggar och placera de bakom lås och bom på ett museum, med patrullerande vakter, ligger det någonting i vad killen säger. Det finns en förgänglighetsprincip som verkar i relation till vår bevarandeiver och behov av att lämna ett avtryck till kommande generationer.

Gillar vi inte prylen ryker den. Det som har varit och är värdefullt för mig finns det ingen garanti för att mina barn värdesätter på samma sätt. Det blir de som bestämmer vad som ska stå på min gravsten och hur arvet ska förvaltas. På väggen ovan satt en av sommarens mest fascinerande målningar från @hugeart, nu övermålad av Goner och @hugeart gör en ny lite längre ner på vägen, under helgens Spring Remake. Så kan det gå och så ska det vara här i Snösätra. En ständigt pågående förändringsprocess där endast ett fåtal verk sparas.

Jag står en stund och imponeras av Daniel Fahlströms tålmodiga sprejande och förmåga att få bokstäverna att nästan lämna väggen och segla ut i en ny dimension.

- Det här måste ta tid, räcker de tre dagar som eventet pågår? frågade jag och hade egentligen själv svaret, men något ska man inleda ett samtal med. - Det tar en vecka ungefär, svarade han och tackade ödmjukt när jag överöste honom med lovord för hans skicklighet och tidigare verk.

Daniel började måla graffiti med sprayburk i mitten av 80-talet och har utvecklat sitt målande och sina kanaler och har idag omsatt sin konstnärliga talang till business. Du kan beställa det mesta avseende motivmålning. Motivlackning och spraykonst på alla tänkbara ytor och objekt. Se mer på hugeart.se

Jag besökte Snösätra en vecka efter att eventet avslutats och fann några väggar färdigställda och andra redan övermålade. Träffade då Danne, Daniel Rohlin, initiativtagare, som tillsammans med Percy sätter upp ramarna och förutsättningarna för området. Han förklarade:

-Spring Remake är bara en start, en startsignal till ett fortsatt arbete där målningar målas och målas över. Endast några kommer att sparas. Jag hoppas att vi kan få Ängeln* K-märkt. Den ska i vilket fall få vara kvar och Gorillan*, säger Danne bestämt.

Danne och Percy hoppas på ett internationellt erkännande. De vill locka hit konstnärer från hela världen. Stockholms 5 Pointz. Percy berättar lyriskt om grabbarna bakom "Roboten" crewet LOADS, som reste till New York och fick måla tillsammans med några av de verkliga pionjärerna, men den röda skylten skvallrar om att även en scen som denna kan bli utsatt för klotter och skadegörelse.

*Ovan Gorillan och nedan Ängeln båda av WSB - We Still Burnin från sommaren 2014

OBS! ALL MÅLNING OCH TAGGAR FÖRBJUDET INOM OMRÅDET. KONSEKVENSER!!! RING OM LOV

- Det är avundsjuka, säger Danne. Det här e ju allas dröm, men alla ryms inte här. Vi gör ett urval. En del surnar till och kommer hit å förstör.

Anna-Karin Sandström skrev en artikel i DN 2007-10-14 för att uppmärksamma gatukonsten och boken Playground Sweden, en antologi med Svenska gatukonstnärer, där gatukonsten beskrivs som en fristående rörelse, men med starka band till graffitin. Snösätra är om jag uppfattat Danne rätt främst en arena för graffiti, men det ryms tydligen också en hel del gatukonstnärer. Hop Louie är kanske den mest kända och hans uppklistrade ansikten föreställande Christer Pettersson kan nog inte undgått någon. Representeras här av den vassa bilden Hitler och tanten. Mogul (Boo!! ovan till vänster) och Iron (Nedan) är två andra anonyma och vassa gatukonstnärer, vars verk finns att beskåda här i Snösätra.

Tidigare offentliga verk av gatukonstnären Mogul kan du ta del av här på hans hemsida...

Gatukonsten är betydligt yngre än graffitin. Enligt Ivar Andersen, en av författarna till Playground Sweden, fyller den snart tjugo år i Sverige.

- Graffiti kan vara svårare att förstå och därmed svårare att tycka om. I och med att gatukonsten riktar sig till en bredare publik blir den mer uppskattad bland vad man brukar kalla vanligt folk, säger Ivar Andersen. Mångfalden i gatukonsten blir påtaglig i boken, skriver Anna-Karin Sandström i artikeln. En del vill sätta sina uttryck i gatumiljön med näpet prydliga pärlplattor, medan andra riktar hårdhänt kritik mot orättvisor och makthavare.

Gatukonstnärerna är mer direkta i sin kommunikation och vill väcka tankar hos så många som möjligt, medan traditionell graffiti har en smalare målgrupp. Frågan om rätten att få uttrycka sig i det offentliga rummet och vara en motpol till reklam och konsumtion har länge varit något som graffitikonstnärer strävat efter och som nu många konstnärer uppnått genom offentliga uppdrag för utsmyckning av bostadsområden, utställningar och frizoner som den här.

- Eftersom gatukonsten är olaglig kan den inte bli för snäll, säger Hop Louie i boken och jag tolkar det som att han vill förbli en anonym outlaw och fortsätta sitt gerillakrig mot orättvisor och ren dumhet, genom sina underfundiga bilder, som kan dyka upp lite varstans i det offentliga rummet. Själv kan jag tycka att graffitin är en del i gatukonsten, men det verkar för en del viktigt att hålla isär de olika begreppen. För mig handlar det mer om lagligt eller olagligt och att tiden för färdigställande har en stor betydelse om du sysslar med den ljusskygga delen av kulturyttringen. Det betyder att konstnärlig graffiti som tar en vecka att färdigställa är mer beroende av lagligt tillgängliga väggar än Hop Louie´s gerillamarknadsföring.

En stor behållning under eventets tre dagar var närheten till artisterna och möjligheten att få växla några ord med dem. För många begåvade unga var Snösätra och starten sommaren 2014 första gången som tillfälle gavs att få förverkliga sina drömmar.

Anya Blom eller Bless är en av tjejerna i en ganska killdominerad värld. Hon presenteras på sajten Graffiti Saved My Life och lucka 7 i deras Julkalender 2014. Där berättar hon om en tuff uppväxt med en sen diagnostiserad dyslexi och sadistiska lärare. Se gärna filmen nedan med Anya och LOADS Crew i Lillehammar 2014.

Nedan det färdiga resultatet tillsammans med en av sommarens bevarade verk av Linus Lundin, plåtat av mig en vecka senare söndagen den 26 april.

Klassisk hip-hop graffiti som jag ser det i alla fall av duon Appear & Edge.

- Det är jag som gör gubbarna, polarn är bättre på att texta, berättade en av artisterna bakom signaturen Appear & Edge.

Virkningen Dröm Vidare ovan, gjord av den 70 år unga rebellen Sibylla, raserar effektivt myten om gatukonsten som enbart en ungdomskult.
Sök henne på Instagram under @sibyllagun.

Ovan till vänster en vägg av Saus och Holem. Mer om teamet bakom och ambitionerna kan du ta del av på Grymts hemsida.

- Mina kompisar kallar mig graffitins Markoolio för att jag har en lite barnslig stil. Men det är lugnt. Jag gillar Markoolio, skrattar Shora Dehnavi, ny ordförande för Graffitifrämjandet i en intervju med Kristian Borg, publicerad i Stockholms Fria 21 april 2015.

Emma aka - Emmilou (ovan till vänster) är ytterligare en grym tjej i graffitisverige.
Mer om hennes resa kan man läsa om under lucka 14 i 2012 års Julkalender på Graffiti Saved My Life.

Om Daniel Blomqvist eller Puppet, kan man på Wikipedia läsa att han varit aktiv sedan 1984. Då var han en av de första graffitimålarna i Stockholm.
Han gjorde också den första graffitimålningen tillsammans med Meanie i sin hemstad Västerås detta år. De följande åren åkte han mellan Stockholm och Västerås och utvecklades snabbt till en av de mest intressanta och skickliga målarna i Europa. Han är omnämnd i Nationalencyklopedin och representerad i Graffiti history museum i New York. Med på meritlistan finns också en målning han gjorde tillsammans med legendariske Seen, King of the Kings i Bronx, New York 1990 och som skvallrar en del om hans renommé inom genren.

Att sedan denna vägg blev till något som kan kallas äktenskapsbevis eller åtminstone ett löfte mellan Simon och Ida är en historia för sig. Det var mitt första intervjuoffer som jag träffade hos Disey och Ziggy, som sprang ikapp mig och entusiastiskt berättade om händelsen som sedan dokumenterades på Puppets vägg. - Fett najs, eller hur? och han såg närmast rörd ut när han berättade om frieriet och Simons YES.

En av de unga talangerna som började ses av offentligheten genom sina taxar målade här sommaren 2014 är Linus Lundin.

Han kommer säkert att kunna utnyttja sina färdigheter och leva på sitt målande i en snar framtid. Jag ser framför mig en utveckling liknande den som Daniel Fahlström skapat med sitt Huge Art.

Hans bilder har en speciell själ och når en bred målgrupp. Jag hörde två damer som passerade mig ivrigt diskutera varför man målat över Taxarna och hur synd det var att de inte fanns kvar. Läs intervjun från 2013 på Graffiti Saved My Life här.

Mer från Yash hittar du här på Linus Lundins hemsida.

Michael Lundin - Big M (med skägget) och Janni Pihlainen - Bane, två av artisterna i gänget bakom LOADS jobbar på deras vägg
(ovan till vänster och nedan).

Rolfcarlwerner, sprejkonstnären med ateljé i Gävle, en pionjär utanför Stockholmssfären, som tagit graffitin med sig in i konstsveriges finrum. Har ständigt nya offentliga projekt som imponerar. Flera stora projekt med utsmyckning av det offentliga rummet i bland annat Gävle. Jag hade turen att få en liten pratstund med konstnären på eventets sista dag och vi pratade om engagerade människor som brinner för sin sak och samhällets strävan att hålla ihop flocken och bestämma vad som är vackert och vad som är fult. Efter att tagit del av artiklar om Rolfcarlwerner på nätet förstår jag mer vilket stöd Snösätra ger till konstnärer som genom sitt sätt att uttrycka sig, kämpar mot allmänhetens fördomar. Besök Rolfcarlwerner på Instagram för mer om konstnären.

Percys favorit Roboten av Bane och crewet bakom LOADS, så som den såg ut en vecka senare, söndagen den 26 april.

 

Stay tuned for more att unikaboxen.net

© 2015 text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET