The voice that make wiseguy cry

Magnus Carlsson är för den stora allmänheten rösten i Stockholmsbandet Weepin Willows, men Pojken med guldrösten har även andra strängar på sin lyra. En mångsysslare och estet som följer sitt hjärta, vilket resulterar i en leverans som berör. Kärleken till Hammarby har lett till några bajenlåtar där Platsen i mitt hjärta, en hyllning till Söderstadion och laget, blev en stor succé. -Låten är, för mig personligen, en av de viktigaste jag gjort. Musiken skrev jag ihop med Olle Ljungman och texten är skriven rakt från mitt hjärta, sa Magnus i en intervju med Lars Nylin 3 april 2012 på sajten Musikindustrin.

Det är någonting med de smäktande arrangemangen toppade av Magnus speciella röst med gråten i halsen, som gör att det blir vackert, njutbart och framkallar filmiska bilder. Det blir inte larvigt utan känns äkta. Till och med när Magnus ger sig på låtar från den amerikanska smörsångsboken och tar på sig rollen som crooner, sjunger han från hjärtat på ett sätt som få kan. Jag gillar Weeping Willows och den låtskatten, men Magnus live med The Moon Ray Quintet fick mig att förstå bredden och omfånget i hans musikalitet.

Tillsammans med Goran Kajfes, Per Ruskträsk Johansson, Peter Forss, Carl Bagge och Lars Skoglund gjordes en oförglömlig konsert på Brunkebergstorg under Stockholms Kulturfestival 2010. Två år senare under Kulturfestivalen 2012 var gänget tillbaka förstärkta med stråkar i storbandet Bitter Sweet Orchestra. Från den stora scenen på Gustav Adolfs Torg fick publiken inte bara njuta av Magnus tolkningar av Amerikanska evergreens. På scenen hade han gott sällskap; Freddie Wadling och Lars Cleverman. Samtliga bilder i denna lilla hyllning till Magnus Carlsson är hämtade från dessa två live framträdanden.