UNIKABOXEN besöker en levande nedlagd gruvbygd på Stripadagen

Stripa gruva har en lång historia. Hur lång vet man inte säkert. I en så kallad bergmästarerelation från 1741 står det skrivet att ”Stripa jerngruva är så gammal att, ingen vet, när hon först blifvit uppfunnen och bearbetad” samt att ”den hafver nu i långliga tider gifvit Lindes och Ramsbergs bergslager årligen hela deras furnering av malm” Mellan 1634 – 1771 låg driften nere berättas det om i dokument från 1700-talet. Orsaken beskrivs som brist på energikälla, med andra ord hade den intilliggande skogen tagit slut efter hundratals år av skövling. Först 1785 återupptogs brytningen då gruvorna blev inmutade och utmålslagda med två gruvlag. 1810 bildade de två gruvlagen det första bolaget, Stora Stripgrufvebolaget. Fram till slutet av 1700-talet hade malmen brutits genom tillmakning, en metod som gick ut på att hetta upp berget med eld så att det blev sprött och därefter bryta sig in med spett och andra verktyg. Tillmakningsmetoden ersattes när brytningen återupptogs av handborrning och sprängning med krut.

Antalet arbetare har under årens lopp varierat i takt med konjunktursvängningar. Under 1810-talet var endast 20 arbetare verksamma med brytningen. Vid sekelskiftet 1900 hade styrkan ökat till 170 st. Under andra världskriget var man uppe i närmare 300 personer, sedan minskade antalet successivt till ett 100-tal under 1970-talet och fram till att gruvdriften lades ned 1977. 2006 utnämdes gruvan och ett 70 hektar stort område kring gruvan till byggnadsminnesmärke med motiveringen; den enda bevarade kompletta järnmalmsgruvan i sitt slag. Till skillnad mot andra gruvor i Bergslagen som lades ner och revs under 70-talet övertogs Stripa gruvas realkapital av andra verksamheter, som hållit liv i byggnaderna ända fram till idag.

Nu sedan kommunen övertog ägandet och förvaltningen bevakas av Lindesbergs Museum pågår en mer, för vanligt folk, inbjudande verksamhet. Bryggmästare Janne bakom bardisken ovan till höger representerar en av dessa verksamheter; Stripabryggeriet.

Förutom den välbesökta Stripa dagen anordnas rockkonserter, pubaftnar, julmarknad och mycket mer. Vid sidan av Stripabryggeriet med pub och matsal huserar Bergslagspraliner med Café och försäljning av egentillverkad glass och choklad tillsammans med Karlssons Kulturverkstad på området, som fasta hyresgäster och skapar en trivsam inramning till det strikt museala och nostalgiska.

En klart lyckad kombination som gör Stripa Gruva till ett attraktivt utflyktsmål.

Blod, svett och tårar

Inredningen från 70-talet är tämligen intakt och med lite fantasi kan du både se och höra hur gubbarna tråkar varandra medan de klär av sig overallerna, för att gå in i duschen och tvätta bort dagens damm och sot. Det handlar om förlorade tipsvinster, spiken som inte gick hem på travet eller någon kärring som nobbat. Det är en hårda tongångar, men kärleken till arbetkamraterna finns där i botten. Jag minns när jag som tonåring besökte någon av de arbetarbodar min Far huserade i. Första gången någon kallat mig för grabbjävel med respekt i rösten. Det var annorlunda.

Minnen från ett Svenskt verkstadsliv

90 % av Sveriges befolkning hade på 1500-talet sin huvudsakliga sysselsättning i jordbruket och järnhanteringen var fram till slutet av århundradet bara en marginell sysselsättning. Två innovationer ändrade på detta. Tekniken med att kunna framställa tackjärn i masugnar och bygget av hammarsmedjor där man kunde färska* tackjärnet till smidbart stångjärn. Järnet blev Sveriges viktigaste exportvara redan under Gustav Vasas regeringstid. Från att ha varit en fjärdedel av exportvärdet steg järnets andel till tre fjärdelar av det samlade exportvärdet. Då hela exportvärdet samtidigt höjdes så innebar det att järnexportens absoluta värde fördubblades från 1550-talet till år 1600 och femdubblades sedan under 1600-talet.

*bränna bort en del av kolet i tackjärnet

Minnet av en Arbetare

Mellan åren 1859 och 1914 ökade industriarbetarna i antal från 9 procent till 30 procent av befolkningen. En ny samhällsgrupp hade bildats. Många av dem hade tack vare att penningvärdet minskat och lönerna ökat fått rösträtt till andra kammaren, eftersom gränsen låg vid en årlig inkomst på 800 kr. De röstberättigade arbetarna lyckades 1897 rösta in Hjalmar Branting i Riksdagen, som första socialist. De framförde många krav på ett orättvisare skattesystem och fick till slut gehör även i den första kammaren, som 1902 gick med på en progressiv inkomstskatt. Det blev början på den Svenska välfärdsstaten, som genom reformer och fred, både militärt och på arbetsmarknaden, skapade förutsättningar för en växande exportindustri som hade sin höjdpunkt mellan åren 1950-1973. Sedan blev det stopp och det ekonomiska läget bytte riktning för landet som helhet. Anledningarna är många. Teorierna om vad vi borde gjort likaså. Faktum är dock att industriarbetaren inte längre är den starka samhällsgrupp den en gång var. Utvecklingen mot en mer automatiserad produktion och bantad industriell sektor har ökat klyftan mellan de som blir över, de som får lågavlönade jobb i den växande service- och tjänstesektorn och den minskande andel som faktiskt får ett jobb i den moderna accelererande sektorn med den senaste tekniken och datorkraften.

En tuff arbetsmiljö

Olov Tallqvist inleder sin C-uppsats i Historia vid Högskolan Dalarna från 2007 med; 1925 började Arne arbeta i gruva. Även om det inte var Falu Koppargruva* han arbetade i, det var inte ens en koppargruva utan en malmgruva, så minns ännu Arne arbetet under jord. Han påtalar de stora olycksfallsriskerna som fanns nere i gruvan. Där nere arbetade man helt oskyddad mot exempelvis ras, något som inträffade oftare än vad man kan tro. Arbetsförtjänsten i den gruva där Arne arbetade var baserad enbart på ackord, vilket också bidrog till att säkerheten inte var så bra som den borde varit.

*uppsatsen är en kartläggning över olycksfall vid Falu Koppargruva 1906-1915

Redan 1889 infördes en arbetarskyddslag i ett alltmer industrialiserat Sverige. 1890 inrättades Yrkesinspektionen för att kontrollera att företagen följde lagen, dock utan att inkludera landets gruvor. De var undantagna eftersom ansvaret för drift och säkerhet låg på den statligt anställda Bergmästaren, som ansågs vara objektiv och veta bäst avseende gruvmiljön. Skillnaden är enorm mellan arbetsmiljöarbetet och synen på vad en arbetare fick stå ut med i början av 1900-talet till dagens kopplingar till det mer komplexa arbetslivet. Nu innefattar arbetsmiljö även sådant som trivsel och arbetsklimat, hur arbetet organiseras och ledarskap. Vi vet dock att det finns grupper av utländsk arbetskraft, som står utanför de Svenska trygghetslagarna och där skillnaden inte är lika stor.. Detta marginaliseras av både fackföreningar och arbetsgivare, eftersom detta är en billig lösning för att förhindra kostsamma stopp i produktionen, när rekryteringen till de mindre attraktiva arbetsuppgifterna går trögt.

Ett rostangripet folkhem

Nostalgin kan många gånger förblinda och skapa den där lite mossiga känslan av att allt var bättre förr. Såklart, då var jag ung och hela livet låg framför mig, men var det så mycket bättre? Vad hade det så kallade Folkhemmet som vi inte har idag? Fri fart, billig bensin, VM i fotboll på hemmaplan, Ricky Bruch och Hylands Hörna. Det var tider det, och vi sparkade boll på sommaren och bandy med tennisboll på vintern. Men vi hade också sjukdomsklassade homosexuella, asbest, neurosedynskandalen, hormoslyr, Lennart Gejer och rätten att slå sitt barn.

Dagliga rutiner, ackord och skiftarbete

Vi har en sorts hatkärlek till vårt folkhem och ibland är det till och med lite fult. En era som är passé och vars symbolvärde tyvärr naggats i kanten nu när det är Högern som är vårt nya arbetarparti och Sverigedemokraterna står för folkhemstankarna. Sosse var ett skälsord redan på den tiden över hälften av Svenskarna röstade på det Socialdemokratiska Arbetarpartiet och har så förblivit. Ingen vill vara Sosse tror jag. Det är synonymt med en tillbakadragen attityd att vara lagom och jämlik. Ingen vill vara jämlik idag. Jag vill vara bäst. Jag vill vinna. Jag är ingen förlorare. Jag är ingen Sosse, men jag röstar på Socialdemokraterna. Så även om folkhemmet rostat och gamla motståndare putsar upp klenoden och försöker att göra den till sin hoppas jag att äran inte tas ifrån alla dessa arbetare, som i sitt anletes svett var med och byggde upp den välfärd vi har idag. En välfärd som vi med glädje och framtidstro gärna delar med oss av till andra som inte kommit lika långt, eller där krig och förtryck raderat alla spår av välfärd.

Tobak och alkohol

Med ett arbete som fordrade full uppmärksamhet och där damm och partiklar krävde friska flimmerhår var kombinationen inte så lämplig. Arbetsmiljöupplysningen beskriver farorna med arbete i en gruva på följande vis;

Gruvor är en annorlunda arbetsmiljö, inte minst med tanke på mörkret. Undersökningar visar att personer som inte ser dagsljus på hela dagen kan få symptom som påminner om jetlag. Utan dagsljus störs nämligen hormonrytmen i kroppen. Ras är en av de allvarligaste riskerna vid arbete i gruva. Det är mycket viktigt att de anställda följer alla säkerhetsinstruktioner och använder den skyddsutrustning som finns. Avspärrningar måste markeras ordentligt med till exempel flagglinor. Det är också bra om det finns en skylt som anger vem som spärrat av området och hur man kan kontakta den personen. Gruvarbetare utsätts för damm och dieselavgaser i större utsträckning än andra yrkesgrupper. Silikos, eller stendammslunga, är en allvarlig lungsjukdom som beror på att man andats in damm som innehåller kvarts. Allra bäst är om dammet kan sugas ut direkt, innan det hinner spridas, men annars måste man använda andningsskydd. Farliga ämnen i dieselavgaser kan ge irriterade slemhinnor och ögon, och även öka risken för lungcancer och hjärtinfarkt. Ett sätt att skydda sig är att avstå från rökning eftersom det i kombination med gruvarbete ökar risken att drabbas av luftvägsbesvär. Höga halter av radon, en luktlös och färglös radioaktiv gas, förekommer ofta i gruvor och bergrum. Att andas in radon kan ge lungcancer. Cigarettrök ökar cancerrisken eftersom partiklar från röken fungerar som bärare av radon. Förutom god ventilation är det viktigt att hålla arbetsmiljön så torr som möjligt, eftersom radon är vattenlösligt och transporteras i vatten.

Nya verksamheter tar plats

Många är säkert tacksamma för att deras make, pappa eller bror slipper åka ner till mörkret och dammet i gruvan. Tacksam för att slippa oron och de ängsliga blickarna vid köksfönstret. Har det hänt något? Varför kommer han inte? Skönt att nästa generation slipper vakna till de elaka hostattackerna. Skönt att de slipper höra läkarens förklaring till provsvaren och att de istället får ett friskt liv ovan jord i ljuset. Men om de ska bo kvar i en miljö där gruvan betytt allt för alla gäller det att vara uppfinningsrik. Lika uppfinningsrika som människorna som driver dagens Stripa Gruva med olika drömmar, men med ett gemensamt mål. Ett mål som omfattar livskraft till en avfolkningshotad bygd.

Stay tuned and keep that crazy feeling!

En matlåda på nätet för hungriga allätare