Samling vid Amagertorv på Strøget

Efter en skön natts sömn, en enklare frukost på hotellet i Vesterbro och en uppfriskande morgonpromenad mötte jag upp gänget bakom Bafo Do Mondo. Vännen och trogna karnevalsdeltagaren Rita mötte upp. Ett som alltid kärt återseende. En varm och klok person som får mig att känna mig välkommen och som gärna bjuder på sig själv. Nedan några korta filmklipp hämtade från Unikaboxens Instagramflöde.

En annan av mina karnevalsvänner, Sophie, kom med en liten överraskning. Vald till årets Rainha Da Bateria för Bafo Do Mondo kom hon att bli en av karnevalens huvudpersoner och axla en viktig roll. Lite pirrigt så klart, men jätteroligt för henne. Välförtjänt framför allt och en stor ära att väljas till Trummornas Drottning i en av de största och äldsta sambaskolorna i København. Bafo Do Mondo var med redan på tidigt 1980-tal. Till en början kallade de sig för Oktoberkoret, senare Karnevalskoret Krig och Fred och var mer en aktionsgrupp för fred och frihet. 1997 beslutade föreningen om namnbyte och i Pingstkarnevalen det året deltog dem för första gången med det nya namnet, Bafo Do Mondo. Läs mer om sambaskolans historia på deras hemsida - Bafo Do Mondo.

Avgång från Amagertorv på Strøget

Det var bara Sambagruppen Bafo Do Mundo som hade sin samling på Amagertorv. De övriga grupperna hade samlats vid Nørreport Station och via Købmagergade anslöt de sig till Amagertorv och Strøget.

Förutom de två stora sambaskolorna Bafo Do Mundo och A Banda från København deltog Vai! från Malmö, Samba São Miguel från Uppsala och A Bunda från Göteborg. Dessutom Estilio Faixa International och As Tamburzudas. Båda verksamma i København. BAM - Bateria Malmö, Kiriaka från Göteborg och Bateria från København förstärkte gruppernas egna trumsektioner och såg till att dansarna höll takten och att trummorna ekade i gränderna längs Strøget. Men som vanligt är paraden multikulturell, så även om de Brasilianska influenserna dominerar, blir det så mycket mer att ta del av. Dansen och musiken som uttrycksmedel är gemensam, men formen och färgerna skiljer sig åt. Som vanligt blev det en euroforisk show och många förvånade blickar från turisterna - Is this Denmark?

Sammantaget deltog över 500 artister i denna inkluderande och inspirerande manifestation för kärlek och glädje. En manifestation som skänker hopp och skapar tro på att vi kan om vi bara vill och vågar. Varför ska vi ödsla vår korta tid på planeten med sånt som bara gör oss olyckliga. Låt dansen befria oss från krig och allt elände som krig för med sig.

Musikgruppen Guira Una, dansinstruktören Michelle Pittmed Rebola Brasil, danssällskapet Blå Himmel, Boliviansk folklore från Caporales, folkdans med Colombia Viva, musikalisk underhållning av José Carlos II med sitt Bambamoleque Band, Mexikansk folklore av Mexidansk, dansgruppen Samba Ladies, Peruansk Anakonda dans, Puentes Argentine Danca och trummande barngrupper från förskolan Gasværkstedet och Dybbølsbroskolan såg till att förväntningarna införlivades och World Carnival Parade levde upp till namnet.

2025 års Copenhagen Carnival utmärkte sig genom att vara bättre organiserad och mer omfattande än tidigare år. Jag jämför då endast med de karnevaler jag deltagit i och dokumenterat, 2019, 2023 och 2024. Årets arrangemang engagerade flera stadsdelar och drog nytta av ett stort antal volontärer, vilket tyder på en stärkt organisatorisk struktur jämfört med vissa tidigare år. Mycket tyder också på att både ordning och finansiering har stabiliserats inför karnevalen 2025. Köpenhamns kommun har fördelat betydande festivalbidrag till stadens evenemang, däribland Copenhagen Carnival, som en del av en större satsning på stadens kulturliv. Totalt delades 48 miljoner DKK ut till 39 festivaler. Det verkar också finnas ett lite mer affärsmässigt driv i organisationen, som jag tror är en förutsättning för alla ideellt drivna organisationer. Nu har jag inte full insyn, så mina spekulationer bygger på det jag såg och upplevde under festivalens tre dagar, men det är ändå där och då som leveransen värderas och jag var mycket nöjd och glad ända in i själen.

Åh vilket party det blev

Musik och dansuppvisning på Rådhuspladsen

Redan innan alla grupper nått fram till Rådhuspladsen började underhållningen från den lilla scenen. Succesivt ökade trycket och allt fler samlades på torget för att ta del av festen och ryckas med i den goa stämningen. Det fanns en liten bar som sålde både öl och den i sammanhanget självklara drinken Caipirinha till rimliga priser och till förmån för föreningen. Nytt för i år.

Även om det krävs en hel del för att organisera ett arrangemang som Copenhagen Carnival är receptet ändå ganska enkelt. Ett gäng med intresse för musik och dans träffas, slår ihop sina påsar i det offentliga, bjuder in publiken att delta och sedan har du en vild och inkluderande fest, som inte bryr sig om nationella gränser och som har ett gemensamt språk i dansen. Är det kanske trummorna som förhäxar oss, men låt då trummorna tala till våra folkvalda och alla maktgalna män som i rädsla för att förlora makten mördar och ödelägger människors vardag. Naivt naturligtvis, men inte otänkbart. Det gäller bara att skapa en god affär av fred och frihet. En affär som alla tjänar på.

Färgstark publik

Det tog inte lång tid för publiken att fatta galoppen och ryckas med i den taktfasta musiken. Artisterna från de olika grupperna hjälpte till. Ena stunden körde de en show från scenen, i nästa stund var de i publikhavet och hejade på sina kamrater och inspirerade alla som kommit till torget. Maria Hviid Nilsen, en betydelsefull person i organisationen, gjorde sitt, både i form av presentatör, ledare för danssällskapet Blå Himmel och som engagerad publik. Maria är i likhet med publiken färgstark och en av många personer som verkligen håller denna tradition vid liv. Två andra kvinnor som bör nämnas i samband med Copenhagen Carnival, med risk för att någon känner sig förbisedd, är Charlotte Funck och Michelle Pitt. Båda engagerade i att både sprida, utveckla och bevara dansen som en nödvändighet i människors liv. När jag bjuds på denna uppvisning i konsten att förmedla glädje funderar jag varför inte dans skrivs ut på recept, istället för all psykofarmaka. Kanske inte hjälper alla, men sannoligt ett bra kompliment tänker jag.

Den färgstarka och engagerade publiken fick förutom allt som presenterades från scenen, uppleva ett mäktigt Mega Samba Jam från Rådhustrappan. Maestros från de olika trumorkestrarna ledde jamet och bjöd på en taktfast show. När de fått ordning på alla ritmistas bjöds dansarna in. En mäktig upplevelse för både öron och ögon, som verkligen fick fart på publiken. Ett välkommet bidrag var gänget från Göteborg, som efter många års frånvaro nu äntligen var på plats och med sin trumorkester och dansanta damer verkligen förhöjde arrangemanget. I många år har A Bunda valt Tyskland och Karnevalen i Coburg, men i år valde de København. Det tackar vi för.

De olika grupperna avlöste varandra på scenen