© Text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2016
En av Sveriges åtta rundtornskyrkor och av dessa en av tre i Stockholmsområdet, som byggdes ungefär samtidigt under den andra hälften av 1100-talet; Solna, Bromma och Munsö. Kyrkorna tjänstgjorde både som försvarsanläggning och andaktsrum i en tid då mälardalen härjades svårt av attacker från öst. 1187 sattes hela Sigtuna i brand vid en attack som i Erikskrönikan från 1300-talet tillskrivs Karelare från furstendömet Novgorod. Vid tiden för kyrkans uppförande lydde församlingen under Sigtuna stift som 1130 hade flyttat sitt Biskopssäte till Gamla Uppsala.
Stockholms första församling, St Nicolai - eller Storkyrkoförsamlingen är resultatet av en utbrytning från Solna församling i mitten av 1200-talet.
Som så många andra av landets första stenkyrkor, som tillkom på 1000- och 1100-talet, har Solna kyrka förändrats genom århundradena för att anpassas till tidens krav. Det är en spännande resa där de olika influenserna går att se och finns representerade i kyrkan.
Händelser, trender och tekniska innovationer som påverkat utseendet på Svenska kyrkobyggnader över tid
- 1200-talet -tekniken att bränna tegel införs i Sverige genom munkarna och etableringen av kloster. Blir snabbt ett populärt byggnadsmaterial. I Landskapslagarna tillkommer regler för hur en kyrka ska byggas och förvaltas. Sockenbegreppet etableras och det skapas en form av samhällsstruktur som låg till grund för att ekonomiskt kunna drifta en sockenkyrka och präst.
- 1400-telet - konsten att slå valv etableras och blir ett populärt inslag för att förstärka den andliga upplevelesen i kyrkorummet. I samband med detta växer behovet av att förstärka upplevelesen och förtydliga det Kristna budskapet genom att måla valv och väggar.
- 1500-talet - reformationen i Tyskland och Gustav Vasas tillträde på den Svenska tronen skapar förutsättningar för en ny andlig ordning i Sverige. Klostren konfiskeras av Kronan och munkarna kastas ut. En nationell Svensk kyrka stadsfästs 1593 på Uppsala möte med Kungen istället för Påven som överhuvud. Boktryckarkonsten revolutionerar masskommunikationen och underlättar förändringen. Fokus på profana bygnader såsom de mäktiga Vasaslotten. Klostren rivs och de mäktiga klosterkyrkorna förfaller.
- 1600-talet - Svensk stormaktstid och krig på kontinenten. Intresset för det Svenska och Svensk forntid väcks. Riksantikvarieämbetet grundas 1630 för att skydda våra fornminnen. Kyrkorna tenderar att bli monument mer för världsliga stordåd än för det ursprungliga Kristna budskapen. Många privata gravkor byggs och några av våra förnämsta, men illa underhållna klosterkyrkor, renoveras upp och görs om till gravmonument för stupade Kungar och adelsmän. Många träkyrkor rivs och nya stenkyrkor byggs upp på platsen för de gamla träkyrkorna, något som förekommit ända sedan de första stenkyrkorna. Skillnaden nu var att bygget till stor del finansierades av en världslig ledare och inte av Kyrkan och församlingen. Detta förstärkte naturligtvis möjligheten att påverka utseende och uttryck både interiört och exteriört på byggnaden. Arkitekt som yrke etableras, städer får stadsplaner och kyrkor byggs igen med tidens ideal Barocken. Ett talade exempel för Svensk barock är Kalmar domkyrka, mer palats än klassisk kyrka, skapad av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä., som även ritade Stockholm slott.
- 1700-talet - Århundradet präglas av Frihetstiden mellan 1718-1772. Kungens envälde upphävs. Den Svenska statskyrkans ställning som den enda tillåtna trosinriktningen kvarstår ända fram till 1781 då religionsfrihet införs med vissa inskränkningar avseende Judar. Gjuta glas utvecklas och möjliggör tillverkning av störra fönsterglas. Många kyrkor fick nya större fönster med bättre ljusinsläpp. För att förstärka interiören ytterligare vitkalkades väggar och valv för att frigöra byggnaden från den mörka medeltiden. Nu skulle ljuset dominera. En omild behandling av alla tak- och väggdekorationer från 1400-talet. Det är under den här tiden som många kyrkor får nya tornhuvor som bättre skulle stämma överrens med tidens stilideal. Bra exempel är Storkyrkan i Stockholm som exteriört helt transformeras till att harmonisera med slottet och den Svenska Barocken.
- 1800-talet - Befolkningsökningen skapar behov av större kyrkor. Nya kyrkor byggs och mindre medeltida kyrkor överges. De små medeltidskyrkorna var i många fall hårt slitna och i behov av renovering eller rivning. Biskopen Esaias Tegnér förespråkade att socknarna skulle bygga nya kyrkor i modern utformning, stora nog att rymma hela socknens befolkning. Så skedde också i många fall, och till följd av hans iver och kyrkobyggnadernas storlek kom de nya kyrkorna att lite föraktfullt kallas Tegnérlador. Bara i Skåne revs mer än en tredjedel av kyrkobeståndet under 1800-talet för att ge plats åt större och mer ändamålsenliga byggnader. I slutet av århundradet ökar det kulturhistoriska intresset och vid renoveringar och inventeringar får åter medeltiden plats i kyrkan. Detta blir en trend och en inriktning som kulminerar i början av 1900-talet och gäller än idag. De kulturhistoriska värdena i alla kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser som Svenska kyrkan ägde när kyrka och stat skiljdes åt år 2000 är skyddade enligt 4 kap 2 § kulturmiljölagen (1988:950). De kyrkor som är uppförda före 1940, eller är särskilt utpekade, behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att väsentligt ändras enligt kulturmiljölagens 4 kap 3 §. Lagstiftningen ser till det allmännas intresse och den innebär en begränsning i församlingens dispositionsrätt och förvaltning.
Underbar interiör
Besökare får först gå ner en halvtrappa för att komma in i det märkvärdiga kyrkorummet, som domineras av det runda långhuset.
Förutom att runda torn av naturliga försvarstekniska skäl sedan långt tillbaka i tiden byggts finns det även religiösa influenser. Det kan finnas en koppling till Tempelriddarna i Tempelherreorden och Den heliga gravens kyrka i Jerusalem, som är en centralkyrka och som kan ha stått modell för dessa nordiska varianter. Tempelriddarna var militärer i kyrkans tjänst, så kopplingen till kyrkan som försvarsanläggning är inte på någotvis onaturlig utan snarare en verklighet både när det gäller klosteranläggningar och kyrkor under en tid då den Kristna missionen inte riktigt fått fäste.
Interiören är en symbios av olika stilar med en viss dominans av 1600-talets marknadsföring av den tidens helgon. Nationella helgon utan inblandning av Påven i Rom. Stolta män som deltagit i krig på kontinenten och varit delaktiga i ett nytt Europa efter den Westfaliska freden. En stor del av inredningen bekostades av Magnus Gabriel de la Gardie som var kyrkans mecenat och var med och bekostade en omfattande renovering mellan åren 1673-1674. Magnus Gabriel föddes i Tallin och blev snabbt en av Sveriges mäktigaste män. Blott 23 år gammal blev han överste i Livgardet och fortsatte sedan upp mot den absoluta toppen. 1660 utnämns han till Rikskansler och ledde Karl XI:s förmyndarregering i tolv år. Lika snabbt som han tagit sig toppen förlorade han sitt politiska inflytande, men inte sitt ekonomiska inflytande. Redan 1666 hade han instiftat Antikvitetskollegium, som var ett statligt ämbetsverk för forskning och bevarandet av fornminnen i Sverige under stormaktstiden. Något som utvecklades till Riksantikvarieämbetet och något som även gynnade bevarandet av våra äldsta kyrkor. Magnus Gabriel ligger begravd i Varnhems kyrka, som genom honom också fick en renässans under 1600-talet.
Förutom svulstiga epitafier och adelsvapen, en del av Kunglig börd, syns ovan ett riktigt helgon. Solnas skyddshelgon S:t Martin. Det finns ganska många Martin som kanoniserats genom åren, men detta är Martin av Tours, som är avbildad på hästryggen av ingen mindre än den kända kyrkomålaren Albertus Pictor. Martin är inte bara Solnas skyddshelgon utan även Frankrikes. Paradoxalt nog med tanke på kyrkans hyllningar till krigiska dygder helgonförklarades Martin för att han lämnade sitt krigiska förflutna i den Romerska armén och blev munk. Genom hans försorg byggdes klosterväsendet upp i Frankrike på 300-talet. Mårtens Afton är en högtid som än idag firas till Martins ära i stora delar av Tyskland, men även hos oss.
Koret ovan till vänster byggdes till på 1200-talet och fick sina slagna valv på 1300-talet. Målningen på altartavlan föreställer ovanligt nog Julevengeliet och sattes upp 1666. Tavlan var en gåva av Magnus Gabriel de la Gardie. Han ägde en stor konstsamling på Karlbergs slott som han förvaltade och skänkte bland annat denna tavla till sin församlingskyrka. Den är signerad CK 1584.
- Vem denne CK var har försvunnit i historiens dunkel. Man har antagit att målaren kom från norra Europa. Utifrån stilen kan den placeras i Nordtyskland eller i Nederländerna. Målningen är svår att få grepp om, säger Anders Isacsson, präst i Solna församling.
Muraldekorationerna är nästan obefintliga idag, men i det på 1400-talet utbyggda vapenhuset återfinns några rester av Albertus Pictors arbeten. Några målningarna som aldrig kalkats över och som har namnet Ars moriendi, konsten att dö. De illustrerar en ung man på dödsbädden som uppsöks av både himmelens och helvetets representanter. Albertus Pictrors livsverk, som består av ett stort antal kyrkomålningar samt ett okänt antal figurbroderade skrudar gör honom till en av de största inom genren i Svensk historia.
På höger sida där rundhuset övergår i koret står en imponerande pjäs föreställande Himladrottningen Jungfru Maria och Jesusbarnet. Skulpturskåpet med illustrationer på den bevarade högra skåpdörren härrör från 1400-talet. Hur pjäsen överlevde statskyrkans härjningar och 1700-talets moderniseringar är en gåta, men förmoligen såg någon i församlingen värdet och gömde undan denna konsthistoriska skatt.
Även om Solna kyrka är ett monument över svunna tider är kyrkan högst levande och inte något museum. I 850 år har det Kristna budskapet spridits inom dessa väggar och på kyrkogården blandas nutida figuriner med 1600-talets pampiga gravvårdar.
Fler spännande kyrkor hittar du på unikaboxen.net/kyrkor
