UNIKABOXEN på skattjakt i Dalarna

På jakt efter kultur- och naturskatter landadet vi först i Falun.

Vi hade bokat en cell på Falu fängelse och ville gärna ta en promenad på stan innan det var dags för inlåsning. Det som slog oss var tystnaden och avsaknaden av människor. Det var en härlig sommarnatt och det var som upplagt för en härlig grillkväll eller åtminstone ett glas rosé i trädgården. Inte ens i centrum gick det att hitta spår av Svensk euforisk sommarnatt. Tystnaden var total.

Det var lite annorlunda att spendera natten på ett forna fängelse, men vi sov gott och ingen i sällskapet kände av någon cellskräck. Så sent som 1995 hyste fängelset de sista ofrivilliga nattgästerna. Förutom vandrarhemmet finns även ett museum som visar svensk kriminalvårdshistoria genom fängelsets verksamma tid 1849-1995.

Falun är en spännande stad arkitektoniskt. Några av landets äldsta trähus finns bevarade i Trästaden på den Gruvliga sidan av Faluån, som delar staden mitt itu. Vass-Britas gård (ovan) byggd av roströkfärgat timmer uppfördes på 1600-talet, eller möjligen i slutet av 1500-talet. Den har fått sitt namn efter Vass Brita Ersdotter, som flyttade till Falun på 1880-talet för att bli gruvarbetarhustru. Kreosotet* i den svaveldioxidhaltiga roströken tillsammans med de konserverande beståndsdelarna i välkända Falu Rödfärg** har skyddat och bevarat träet på ett enastående sätt. Det tillsammans med att delar av Falu stad varit tämligen förskonad från bränder har lett till att vi idag har ett välbevarat världsarv att visa kommande generationer.

*Kreosot från stenkolstjära har under lång tid använts för impregnering av trå. Kreosot är klassat som bekämpningsmedel mot rötsvampar och dylikt. Det finns kraftiga restriktioner för användandet. Kreosot får, i Sverige, endast användas till yrkesmässigt bruk för träskydd vid järnvägbyggnad (slipers), linjebyggnad (el/tele-stolpar) eller vattenbyggnad, där det är nödvändigt. Trä som har behandlats med kreosotprodukter före den 18 oktober 1976 får saluföras på andrahandsmarknaden för återanvändning.

**Äkta Falu Rödfärg tillverkas av ett pigmentet som kommer från mineraliseringen som sker i Falu koppargruva. Kopparfattig malm får vittra under lång tid då bildas vad som kallas för rödmull. Denna rödmull innehåller förutom koppar även limonit eller järnockra, kiselsyra och zink och det är denna kombination som skapar de träkonserverande effekterna. Järnockra är från början gult, men blir rött efter upphettning. Det är alltså järnockra som ger den röda färgen. Sedan tvättas och siktas rödmullen som sedan bränns för att sist malas till ett finkornigt färgpigment.

På den Ljuvliga sidan av Faluån står idag ett hus byggt med slaggsten* från gruvan. Vissa detaljer skvallrar om att detta är ett modernt bygge.

*Masugnsslagg användes förr ofta, speciellt i Bergslagen, som byggnadsmaterial. Innan slaggen hann stelna tappade man ut den i formar för att gjuta block (något större än tegelstenar).

Kristine Kyrka vid stora torget i Falun är ett monument som speglar tidsandan i mitten av 1600-talet. Sverige var en stormakt och genom koppar från Falu koppargruva kunde bland annat den militära närvaron nere i Europa finansieras. Vid den här tiden producerade Falu Koppargruva stora mängder råkoppar. Toppåret var 1650 då 3000 ton råkoppar producerades. Falun var Sveriges andra största stad efter Stockholm och med en pampig kyrka synliggjordes detta. Trots sitt pampiga yttre är kyrkan ett bra exempel på Svensk barock. De blå träpanelerna med gulddetaljer och söta änglar med röda kinder ger ett varmt och folkligt intryck. Välkomnande på något vis. 1905 avslutades en ofattande renovering, som bland annat gav kyrkan ett magnefikt marmorgolv framför altaret. Läs mer om Kristine Kyrka i Falun och se fler bilder här.

Jag tror att väldigt många svenskar har en stark relation till Anders Zorn och hans produktion. Oavsett vad du har för relation till konstnären kommer ett besök på museet i Mora att imponera. Antingen facineras du av bredden i hans konstnärsskap eller också imponeras du av människan Anders Zorn och hans sätt att leva. Det finns någonting för alla.

Alldeles invid museet ligger Zorngården. På Zornmuseets hemsida kan man läsa:

Zorngården i Mora hör till Sveriges mest berömda konstnärshem. Byggnadens historia går tillbaka till 1886, då Anders Zorn förvärvade en tomt intill Mora kyrka. Hit flyttade han en liten timmerstuga som stått på hans morfars gård. Med åren kom stugan att utvidgas, särskilt sedan makarna Zorn 1896 slagit sig ned Mora. Arbetet med huset pågick fram till 1910. Byggnadens mest spektakulära rum är den nio meter höga salen på andra våningen. Det var Zorn själv som svarade för husets utformning. Med stor idérikedom, grundad på såväl tradition som det då moderna byggnadssättet, skapade han ett mycket originellt hem för sig och sin hustru. Huset uppvisar en frisk blandning av lokal timmerbyggnadskonst, dåtidens föreställningar om vikingatida bostäder och engelsk villaarkitektur. Zorngården är ett gott exempel på den arkitektoniska frihet som kännetecknade decennierna kring sekelskiftet 1900. I husets rika föremålssamling blandas konst och konsthantverk från olika delar av världen med kurbits och dalatradition. Här finns förnäma vävda tapeter, antika marmorskulpturer, målningar av äldre mästare och möbler ritade av Zorn själv. I matsalen står bordet uppdukat med glas, silver och porslin, anpassat efter årets olika årstider. I Zorngårdens trädgård, anlagd på 1910-talet, kan du sommartid njuta av gammeldags rosor, blomster, köksväxter och fruktträd och, inte minst, Zorns vackra fontänskulpturer.

Texten som möter besökarna på väg in till tavelgalleriet i museet inleds med:

Anders Zorn är Sveriges genom tiderna mest framgångsrika konstnär

Zornsamlingarna är det officiella namnet på makarna Zorns donation till svenska staten. Donationen från 1942 omfattar mer än sextio byggnader och närmare 20.000 föremål. Den består i grunden av fyra delar: Zornmuseet, Zorngården, Zorns gammelgård och Gopsmor. År 1995 tillkom Textilkammaren intill Zorns gammelgård. I donationen ingick också ett större kapital. Detta förvaltas av Uppsala universitet under namnet Zornfonden. (text från www.zorn.se)

Det är en mycket imponerande samling som ryms i museet från 1939, ritat av Ragnar Östberg. Personligen blev jag mest imponerad av hans akvareller. Min absoluta favorit blev porträttet på Mormor (inramad ovan). Ett mästerverk som jag hade svårt att förstå att det verkligen var en akvarell.

Museet har närmare 1000 verk av konstnären. Lägg sedan till de alster som finns på bland annat Nationalmuseum och Prins Eugens Waldemarsudde och andra museer, plus alla verk i privat ägo runt om i världen och det skapar en bild av en enastående konstnär. Att Zorn sedan tidigt hittade eller kanske rentav skapade en marknad för sin konst tillhör inte vanligheterna för en produktiv konstnär. Omfattningen är unik, vilket också tydligt donationen till staten visar.

De fantastiskt fint snidade träskulpturerna Mona och Mormor samt Morgongåva visar på bredden i Zorns konstnärsskap.

Den lilla stugan som Anders flyttade hit 1886 från sin morfars gård blev såsmåningom konstnärens ateljé. Där trivdes han bäst trots att han byggt en präktig ateljé med nio meters takhöjd på andra våningen i det stora huset. Stugan är en av Sveriges äldsta bevarade allmogebyggnader. Enligt Dalanytt 26 maj 2009 finns på gården ett så kallat Eldhus där dendrokronologer (som årsexakt kan datera trä) fastställt att timret härrör från 1237. Det torde vara Sveriges äldsta bevarade trähus. Huruvida Eldhuset och stugan är samma byggnad har jag inte fått bekräftat än.

Som grädde på moset visades vid tiden för vårt besök den första monografiska utställningen med konstnären Julia Beck.

Julia Beck (1853-1934). Som samtida med Anders Zorn kom hon att bli en av de svenskar som tidigast lockades till konstnärskolonin Gréz-sur-Loing utanför Paris och hon blev kvar i Frankrike i resten av sitt liv. Med sina stämningsfulla landskapsmålningar rönte Julia Beck så stora konstnärliga framgångar att hon kunde leva på sitt måleri, något för kvinnliga konstnärer unikt på den tiden. Ett år före sin bortgång hedrades hon också med den främsta av franska ordnar, Hederslegionen. (text från www.zorn.se)

I samband med utställningen gav Kåa Wennberg ut en biografi om Julia Beck. En bok som jag kan rekommendera till er som vill veta mer om denna facinerande kvinna.

Besöket på Zornmuseet i Mora avslutar jag med en liten serie; kvinnlig fägring i brons.

Björkberget i Siljansnäs är sedan 80 år tillbaka en plats dit människor åker för att njuta av en rogivande miljö. När du står och blickar ut över Siljan så förstår du varför utsikten belönats med högsta betyg i Guide Michelin. Den är betagande. I dag finns här en komplett konferensanläggning:
Siljansnäs hotell med konferenslokaler, spaavdelning och restaurang. (text från www.siljansnashotell.se)

Och av en ren slump hamnade jag med min familj på detta hotell mitt i detta mecka av påtaglig natur och skönhet.

Först utnyttjade vi hotellets bekvämligheter och bekantade oss med våra grannar sedan...

...vandrade vi upp på Björkberget och såg solen gå ner över Siljan och ersättas av Månen som för kvällen var full.

Inga myggor i världen kunde hindra oss från att ta del av detta naturens skådespel och vi njöt.

Vad är naturprogram på TV mot verkligheten!?

Efter en skön natts sömn och en stadig frukost på hotellet satte vi oss i bilen och rullade ner den slingrande och mycket vackra vägen mot Leksand.

Genom goda vänner hade vi fått ett tips om att besöka Hildasholm.

Ett tips som passade alldeles utmärkt denna, en av 2012 års få riktiga sommardagar. Tämjd natur på ett lagomt sätt även om de figurklippta granarna på gårsplanen inte hade behandlats respektfullt. Runt Villan finns små utflyktsmål där utsikt och arrangemang kan avnjutas tillsammans med en utflyktskorg som preparerats i det intilliggande Caféet. Mycket välorganiserat och allt tillagat med kärlek och omsorg.

Vad är då Hildasholm förutom ett trevligt utflyktsmål?

Så här beskrivs Hildasholm på Wikipedia: ... är en herrgårdsliknande egendom i Leksand som ritades av arkitekten Torben Grut och uppfördes under åren 1910-1911 för den kände läkaren och livmedikus Axel Munthe och hans hustru Hilda. I närheten av Leksands kyrka lät Munthe uppföra huset som fick namnet Stengården. Enligt familjetraditionen gav han Stengården i morgongåva till sin engelska hustru Hilda, född Pennington-Mellor. Egendomen har efter hennes död 1967 fått namnet Hildasholm. Hildasholm ägs och förvaltas sedan 1980 av en stiftelse där ättlingar till Axel och Hilda Munthe, Zornsamlingarna i Mora, Leksands kommun och Leksands församling ingår. Det var Axel och Hilda Munthes son Malcolm som skänkte huset med allt det värdefulla innehållet till den då nybildade stiftelsen. Hildasholm blev förklarat som byggnadsminne 1988. En mycket omfattande restaurering av hela anläggningen kallad operation "Rädda Hildasholm", skedde under åren 1994 - 1999 i samarbete mellan stiftelsen och länsstyrelsen i Dalarna. Upprustningen finansierades med hjälp av stora bidrag från länsstyrelsen, EU:s strukturfond och länsarbetsnämnden. Trädgårdarna som anlades av Hilda Munthe när huset var nybyggt har i huvudsak bestått. I söderläge finns det en, med tanke på klimatet, överraskande blomsterprakt, med inspiration från England och Frankrike. I norrläge finns figurklippta granar. Under sommaren 2004 anlades två nya trädgårdar på Hildasholm. Den ena är en köksträdgård som har återskapats på samma plats som på Hilda Munthes tid under 1920- och 30-talen. Trädgården är en traditionell svensk köksträdgård med ärter, morötter, lök, rotfrukter och blommor. Som komplement till denna anlades, på en annan plats, en ny medicinalväxtträdgård i Axel Munthes anda.

Människan Axel Munthe är en historia i sig och ryms inte på denna sida. Till skillnad mot Hildasholm tror jag de flesta känner till hans villa på Capri San Michele. För er som vill veta mer finns en bra biografi skriven av Bengt Jangfeldt, En osalig ande. Berättelsen om Axel Munthe från 2003.

Dalarna är ett spännande landskap och innehåller många kultur- och naturskatter. Vår resa till Dalarna hade egentligen bara ett mål och det var konserten med P-Floyd i Skog. Den här sidan beskriver bara det som vi fick på köpet. Efter konserten och vistelsen i Skog behövde vi ett ståndsmässigt skrovmål och vad kan vara bättre än ett besök på Sahlins Strutsfarm. Strutsfarmen som verkligen tar hand om allt från sina strutsar. Strutstournedos i Ludvika fick avsluta denna tur till Dalarna, men vi kommer snart tillbaka.

Extra tack till Pelle och Marie för husrum,
Fredrika och Gabriel för att ni stod ut med Pappa
och alla ni andra som gjorde vår resa minnesvärd.

Stay tuned for more at UNIKABOXEN.NET