Lördag 17 maj

Regnfritt men ruggigt när dragracingsäsongen startade på Kjula Dragway. Stundtals riktigt kallt, men den hjärtliga atmosfären och den familjära stämningen på anläggningen värmde, så som den alltid gör på Sveriges Närmaste Dragstrip. I år är det tjugonde gången som Mälardalen Open körs. Ett jubileumsår för Ronnie Palmsäter med crew. För Unikaboxen var det ett kärt återseende. Många kända ansikten från tidigare reportage. Första besöket var 2021, när Kjula bjöd på avslutande Crazy Muscle Meet och målgång i den ultimata tävlingen Street Week Sweden. 2024 var första gången jag deltog som ackrediterad fotograf.

På numera nedlagda Fällforsbanan utanför Skellefteå mötte jag Tage Olsson för första gången 2011. Då berättade han om hojen, hans dedikerade arbete i garaget och de få sekunderna på banan som ibland stämde och resluterade i ett erkännande. Idag stämde det mesta uppenbarligen, eftersom det blev pallplats och överst dessutom. Det är alltid lite extra kul att återvända till bekanta ansikten och få en liten statusrapport, men det gäller att hålla ihop historierna med rätt ansikte och ibland blir det fel. Att Tage verkligen var den Tage jag träffat på Fällforsbanan mistänkte jag under prispallsplåtningen och fick det i princip bekräftat av honom innan jag lämnade banan på söndagen, men helt säker var jag inte förrän jag var hemma och letade bland mina gamla reportage. Under Motor här på Unikaboxen hittar du alla reportage med anknytning till Dragracing.

Bataljen med Pappa Thomas under Mälardalen Open #10 2022 mindes både Moa och jag när vi samtalade om läget och årets förutsättningar. Hon berättade att närvaron på andra banor i landet begränsats och nu blir det i princip bara Kjula Dragway. Med en Pappa som hojbyggare och racer är förutsättningarna bra, men skapar inte med automatik ett vinnande koncept. Moa började köra Junior Drag Bike redan 2014, enligt uppgifter från dragracing.eu. Endast tio år gammal. Då med en cykel byggd av Pappa Thomas. Sedan 2022 kör hon en Super Gas Bike, även den byggd av Thomas. Denna gång blev det ingen familjeuppgörelse. Båda hamnade på pallen, men i varsin kategori.

Björn Tjärnberg med sin brandgula Opel är en trevlig prick som gärna delar med sig av sina erfarenheter till en nyfiken fotograf. Träffade honom första gången på Mälardalen Open #17 i fjol och imponerades av hans repor och bilen. Fick även lite skvaller från Fällforsbanan både då och nu, eftersom Björn är hemmavarande i Luleå, granne med den legendariska banan, vars ambitioner en gång var oändliga med målsättning att bli ett alternativt Tierp. Någon pallplats blev det inte denna gång, men en hel del Test'n Tune och några spektakulära lyft med maskinen som resulterade i flera fräna bilder. Efter varje repa kopplade han in datorn för att analysera hur det gått. -Själv märker jag inte så mycket, allt går så fort, men datorn registrerar varje liten detalj, sa han när vi senare träffades i depån. Vi får säkert se honom på pallen snart.

Söndag 18 maj

Det blev inget större firande av Norges nationaldag den 17 maj, men några flaggor vajade i snålblåsten. Söndagen bjöd på klarare väder med sol, men den isande nordanvinden hade inte gett upp. Förutsättningarna var bättre för mig, men banan var fortfarande slirig och den starka vinden påverkade förarna. Stundtals såg det riktigt otäckt ut när både bilar och framförallt motorcyklar svajade längs banan. Frågade Peter Andersson efter en av sina repor med sin 44 Hayabusa Funnybike om hur det kändes. -Fästet på banan är som det är, men vinden var lite elak idag och ger lite extra puls, sa han. Bilden nedan till vänster är från ifjol och från Mälardalen Open #17. Kvalresultatet talar klarspråk om vad det är som Peter har mellan benen när han släpper konan. Idag var han ensam i sin klass Pro Comp Bike och tävlade bara mot sig själv, så ingen pokal denna gång.

Utan det engagemang och hårda arbete som Kjula Dragway AB bedriver under ledning av Ronnie Palmsäter och tillsammans med alla entusiastiska funktionärer från Rod'n Kustom Racing Club, skulle den här unika möjligheten inte finnas. Varje år erbjuder gänget en scen för galna nördar intresserade av dragracing. På samma sätt som glädjen efter en lyckad repa syns tydligast på dem som skruvat och mekat maskinen är tillfredsställelsen som störst hos arrangörer och trötta funktionärer vid prisutdelningen efter ännu en lyckad tävling. Inga bucklor delas ut, men känslan av att tillsammans lyckas känns och syns. Trots allt är ni de riktiga hjältarna som gör detta möjligt. Tack Ronnie, Sandra, Pernilla, Laurence, Ingela och alla ni andra för denna gång.

Priutdelning

Efter en ganska utdragen TT, Test'n Tune, med ganska få på banan, blev det prisutdelning i de elva tävlande kategorierna plus den svarta bucklan för något som tävlingsledningen uppmärksammat. Denna gång gick det till Jörgen Andersson och Kaputten Racing Team för tävlingens mest omfattande oljesaneringsjobb. Utdelad med humor och massor av kärlek. Förutom pokal och prispengar delade Sandra Hall ut en kram till alla vinnarna. Dottern Linnea fick dessutom en puss.

Bara början på sommarsäsongen 2025

Detta var premiären, men det kommer mer och jag hoppas hinna med åtminstone ett par race till med kameran, innan sommarsäsongen är över. Vi ses i sommar på Kjula - the place to be...

För fullständiga resultat och kommande tävlingar på alla banor besök dragracing.eu