© Text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2018

Brinner inte bara för graffiti

Våren och sommaren 2018 bjöd på massor av olika aktiviteter inom begreppet graffiti och street art. Facebooks evenemangskalender blev snabbt full med inbjudningar. Försökte att prioritera och planera in några måsten i förväg som Snösätra Remake och Kvadrart, men ville samtidigt hålla min kalender tämligen öppen för spontana engagemang och planering med familjen. Anledningen till mitt besök i Lund var i först hand att skapa ett bättre bildunderlag till mina reportage om de medeltida domkyrkorna i Lund och Dalby, men gav mig samtidigt en möjlighet att beskåda och ta tempen på graffitiscenen i både Lund och Malmö. Ofta går det ganska bra att kombinera och kan leda till en fördjupning som breddar underlaget och skapar nya frågor som kräver svar. Letandet efter svar driver mig vidare i processen som startar när jag hemma på kammaren ska sätta text till mina bilder och skapa ett reportage. Inte sällan leder det till nya mål och behov av att återvända även fysiskt till platsen när jag upptäcker sånt jag missat, bilder jag inte tagit eller personer jag inte träffat. Staffan Jacobson är författare, konstnär och enligt honom själv; frihetlig socialist i Lund. Han talar om företeelsen att med grafiska element visa sin existens och att behovet i det närmaste är lika gammalt som människan själv. På sin blogg stärker han tesen med exempel på medeltida graffiti i Lunds domkyrka vars syfte harmoniserar med dagens behov av ifrågasättande, personliga inlägg och politiska budskap.

I Domkyrkan kan man studera Adam van Dürens (1450-1532) ristade graffiti med ordspråk i kryptan och ett som i översättning lyder ungefär ”Med guldet dör kärleken”. De medeltida korstolarna har också graffiti av äldre tiders kyrkobesökare.

Vår tids graffiti kom tidigt till Lund

Lund blev en av de första städerna i Sverige att nås av graffiti 1984, står det i en artikel av Jonas Sylven Möller publicerad i Sydsvenskan 12 augusti 2016. Graffitin kom genom utbytesstudenter, genom närheten till Köpenhamn och genom danska tuggummin. Detta kan sättas i realtion till Stockholmsgraffitin som man skulle kunna säga fick sitt genombrott 1989 med verken Fascinate och Red Dragon.

– I tuggummipaketen låg klistermärken som danska målare hade målat graffiti på. Klistermärkena var mångas första kontakt med graffiti i Lund, berättar Erik Hannerz i artikeln. Erik är doktor i sociologi vid Lunds universitet och har forskat på graffiti i Skåne. Idag finns ungefär 30 aktiva graffitimålare i Lund. Runt de aktiva finns många fler som målar mer sällan eller lagligt. De är mellan femton och trettiofem år.

”Graffiti är den enda konstform som är gratis. Det är människa till människa i ögonhöjd” — Clean One

Lund har en nolltollerans mot graffiti och kommunen arbetar intensivt med att ta bort målningar kontinuerligt. Fick ändå möjlighet att uppleva några miljöer med bevarad graffiti samt ett fåtal nymålade. Förutom graffiti finns lite street art. Klistermärken och paste ups, men även dekorerade elskåp som jag gissar har pimpats på helt laglig väg. Smålands Nation har länge varit en liten frizon för graffiti och graffitimålare. Här fick jag ta del av några färska målningar både i entrén och på den öppna väggen på husets baksida.

Graffitiscenen i Malmö

Malmö är kanske den stad i Sverige som har flest kvalitativa muraler med internationell standard. Många skapades under Artscape 2014, Sveriges första stora event för urban utsmyckning i storformat. För den som vill ha guidning har Alex Waltner – Swedish Nomad gjort en fin sammanfattning med karta på sin bloggsida, som blir ett utmärkt underlag för den som vill göra en stadsvandring i graffitins spår. Själv var jag mer intresserad av den lite råare och farligare delen av graffitin och sökte efter några övergivna och av subkulturen ockuperade miljöer. Hade hört talas om projektet Hangaren på Ystadsgatan i Annelunds industriområde, men lyckades bara hitta Kampen, ett annat projekt som satsar på urban sport och kultur med cirkusskola, klättervägg med mera.

Ruskig - veteran som skapar nya förutsättningar

Chanda Björk intervjuade Pärra Andreasson med artistnamnet Ruskig i Arbetaren inför öppnandet av Hangaren, 2000 kvadradmeter målad graffiti. Artikeln publicerades 29 september 2017.

– Jag hittade Hangaren genom hiphop-gruppen Looptroop, som ville att jag skulle måla fyra porträtt av deras mammor där, där de också skulle göra sin musikvideo. Jag fick tillstånd att vara där, men inte något officiellt. Det visade sig att lokalen låg centralt bara tre minuter från min studio. I Malmö har det funnits en annan mentalitet och politik kring graffiti än på andra platser, som Stockholm som det varit mycket motstånd från och Uppsala där jag bott tidigare. Hangaren är en okänd pärla för Malmös befolkning. Det är först nu vi bjuder in för att visa stället. Detta görs som en del av Malmö Gallerinatt, så det kommer inte vara någon skillnad på det sättet för Hangaren.

...Det finns något som kallas ”Hall of Fame”, som uppstår när graffitimålare upptäcker till exempel övergivna industrilokaler och börjar måla i dem. Det finns några sådana i Malmö. Det blev populärt att graffitimålare sökte industrilokaler och man ville hitta egna ställen, det hänger också ihop med ”urban exploring” som var populärt för några år sedan. Att hitta egna ställen var en sak, men det fanns också en vits med att flera kunde komma och måla.

Jag lyckades i alla fall till slut hitta en läcker miljö, ett litet Hall Of Fame genom ett hål i gunnebostängslet vid Nobelvägen 125. Ett hål som tog mig in till en gammal skate park full av aggressiv graffiti. En trappa tog mig sedan vidare upp på ett tak med flera godbitar. Bilden nedan till vänster är en vinylvepa som hängde vid ingången till Kampen. Att jag behöver besöka Malmöscenen igen stod helt klart efter denna snabbvisit. Mer om Hangaren och Pärra Andreasson hittar du på hans hemsida eller Instagram @ruskigstm.

Jimmy Svensson och Tim Nedrup två som satt Helsingborg på kartan

Herrarna är mer kända under sina artistnamn Skize och Tim Timmey. Egentligen skiljer sig inte förutsättningarna här jämfört med andra kommuner. Nolltolleransen finns, men genom ett intensivt arbete har kommunpolitikerna gått med på en rad lättnader och till och med upplåtit mark för fritt användande. Art Street Hbg 2017 blev en vändpunkt som fick vissa notoriska motståndare att byta sida. Jimmy berättade när jag träffade honom nere på Pixlapiren om Tims mural på Smedjegatan. -Gubben var helt skogstokig och anklagade oss för att sänka värdet på hans bostadsrätt och hotade med både det ena och det andra. Tims grälla rosa grundfärg provocerade honom, men vartefter målningen utvecklades förändrades också gubbens attityd. Tillslut gick det faktiskt så långt att han tackade både mig och Tim för initiativet när han insåg att värdet på lägenhten faktiskt ökat, berättade Jimmy.

Gåsebäcks Global Street Elements

Anledningen till att jag åkte ner till Helsingborg var en inbjudan på Instagram till Gåsebäcks Global Street Elements 24-25 augusti, men Helsingborg är inte bara Gåsebäck och Pixlapiren, hela stan kryllar av kvalitativ graffiti och imponerande muraler av internationella artister. Följ länken ovan för att ta del av reportaget från festivalen i Gåsebäck. Nedan Tim Timmeys kameleont som gubben i huset mitt emot tillslut accepterade.

Konstnärsduon Telmo Miel

Telmo Pieper och Miel Krutzmann är konstnärerna bakom pseudonymen Telmo Miel. Båda är från Holland och fick sina grundläggande konstnärliga utbildningar på The Willem de Kooning Academy i Rotterdam. Tillsammans skapar de fascinerande muraler världen över. Konstnärsduon engagerades i Art Street Hbg 2017 och resultatet blev denna mural som i folkmun kallas Flamingon.

Christina Angelina | PichiAvo | Ilse Weisfelt

Nedan från vänster tre muraler också från eventet Art Street Hbg 2017. Christina Angelina skapar mestadels tunga kvinnoporträtt under artistnamnet och instagramprofilen @starfightera. Hon är från USA och har sin bas i Venice i Californien, men arbetar över hela världen. PichiAvo är en konstnärsduo från Spanien vars signum är att skapa verk där måleri, skulptur och arkitektur smakfullt kombineras i en social kontext. Ilse Weisfelt från Holland beskriver själv sitt konstnärskap som feelgood-art, -Det som glädjer andra mår jag själv bra av, berättar hon i samband med festivalen. Hon har också en ambition att i sina verk lyfta fram lokal identitet och igenkännande. Fiskarna fångar snyggt Helsingborgs historiska relation till sillfisket.

Mantra - absolut toppklass

Den unga självlärda Franska artisten @mantrarea har sedan 2008 fascinerat världen med sina magnefika muraler. Skapar helt magiska bilder med en bländande teknik där färgval, perspektiv och djup lyfter spännande motiv. Det är absolut toppklass. Allt utförs på frihand utan hjälpa av projektorer eller maskning. Något som verkar intressera honom är insekter och han låter gärna fjärilar, spindlar och andra kryp dominera uppförstorade på sina muraler, men även reptiler, ugglor och som här i Helsingborg en katt. Dock inte vilken katt som helst.

“Mélia’s Journey” - My lovely Mélia immortalized in a marvelous mural by Mantra. She’s lounging on my window seat with bookshelf below, every title precisely rendered, skriver den Amerikanska fotojournalisten Martha Cooper i sitt instagramflöde @marthacoopergram. Jag tror att en av böckerna inte fanns i Marthas bokhylla när bilden togs. Den svarta bokryggen som heter Mantra 2018 gissar jag är ett läckert sätt att signera muralen.


The graffiti culture is one of the strongest and largest movement in art history;
So strong that in the last years, it has become the perfect background and lifestyle for the advertising industry. I was part of the skateboard culture as a teenager, and skateboarding made me aware of the local graffiti scene of which I later became part of. Graffiti gave me a sense of belonging, and a way of self expression.

/Mantra

Tim Timmey - en mångkonstnär

Under första upplagan av Artstreethbg i juli 2017 målades 5 väggar och 23 elskåp pimpades på Söder av lokala och internationella konstnärer. Det mesta är bevarat och i god kondition och har tillsammans med annan utsmyckning gett staden ett intressant uttryck. Lekparksmodulerna och träskulpturerna signerade Tim Timmey har gjort att inte bara hans väggdekorationer efterfrågas i hela Sverige. Vid mitt besök var han i Haparanda för att designa en lekplats och senare vet jag att han var i Kalix för att skapa inspiration till lek och rörelse i kommunens skolor.

Henric Thåg och Artscape 2017

Artscape is a nonprofit organisation that seeks to inspire people and promote public art for everyone.
We believe that the dominance of the advertising boards in the modern cityscape needs to be challenged.
Great art shouldn't be confined to only galleries and museums!

Så beskriver organisationen sig själva på sin hemsida. 2014 kom deras första manifestation med 15 inbjudna internationella konstnärer och ett antal lokala som i Sveriges första stora stadsprojekt för storskalig utsmyckning, skulle förvandla Malmö. Året efter gjordes ett nytt projekt med Göteborg som arena och 2017 flyttade Artscape till Värmland med ett nytt fokus. Tio Värmländska städer deltog i projektet sommaren 2017. Resultatet blev 32 unika muraler. En av de lokala konstnärerna som fick uppmärksamhet under festivalen var Henric Thåg.

–Thåg är en visuell historieberättare som ger liv åt en magisk vardag i sin konst. Helt klart en av de mest spännande svenska urbankonstnärerna just nu, sa Daniel Wakeham, grundare av Artscape, i ett pressmeddelande från Forshaga Kommun 16 oktober 2017.

8 november i fjol träffade jag Jessica Frick när Jimmie Hall invigde sitt galleri Wallery på Östermalm. Jessica var kultursamordnare på Karlstad kommun under eventet och nämnde också Thåg som imponerat stort på henne. Bilden ovan är från vattentornet i stadsdelen Rud i Karlstad. En laglig yta som används vid de återkommande Power of Styles eventen som arrangeras av HipHop Främjandet i Karlstad. En Hip Hop festival som inte bara lockar lokala förmågor. Nedan till höger ett verk av Göteborgskonstnären Ollio.

Kid Kash

Den Schweiziske målaren Kid Kash ursprungligen från Lousanne, men numera boende i Stockholm, dyker upp lite varstans som här på vattencisternen i Rud med sina old school in a new way. I en intervju på sajten Elrincondelasboquillas.com berättar han om budskapet, vad han vill förmedla med sin konst:

-Style is the message! Whatever you do you got to have style!
Without style graffiti is just spray painted letters my sister can do it too…

I boken Graffiti Burners av Björn Almqvist fördjupar han vad det är som driver honom:

-To me a burner is a piece that feels like a punch in the face. The letters can be simple or complicated, but they are the main ingredient. Characters, background and a catchphrase can help cool letters become a burner but they won´t make weak letters burn.

Graffiti i småstadsidyllen

Genom Artscape 2017 White Moose Project spreds möjligheterna att få ta del av urban konst i storfomat till delar av landet som annars aldrig nås av denna konstform. Effekten blir fantastisk och synliggör plötsligt de fula och påträngande kommersiella budskapen, som inte alls regleras av samma hårda restriktioner. Kampen om det offentliga rummet har bara börjat tror jag. Skogstjärnens kvinnoväsen är målad av den Amerikanska konstnären Tatiana Suarez och kvinnan med fjädrarna nedan är gjord av en annan begåvad konstnär, Yvette Vexta från Australien, men bosatt i New York. Den innehållsrika och läckra muralmålningen Sagoväggen på Teaerbiografen gjordes 2014 av den Värmländska konstnären Marja i Myrom.

Nolltoleransen har inte bara skapat hat

Den aktuella Saga Berlin som i dagarna ska få sin dom efter att ha sprejat kaklet på en tom kommunal swimmingpool i Stockholm uttalade sig i SvD förra veckan: Nolltoleransen har skapat ett utbrett hat mot graffiti.

Samtidigt tror jag att den hårda tonen från stadshuset skapat nyfikenhet och fått människor med olika bakgrund att engagera sig och hitta alternativa vägar för att visa konstformen. Kreativiteten är oändlig och verkar inte gå att stoppa särskilt när marknadskrafterna börjar sätta tänderna i street art. Kommersiella muraler är redan ett faktum där säljbudskap och varumärkesbyggande flätas samman med Hip Hop kulturen. Verken utförs av skickliga och namnkunniga konstnärer. Begåvade Andreas Englund skapade nyligen en mural på Södermannagatan för Urban Ears. Intresset för graffiti hemma i vardagsrummet har också ökat. Först ut var Wallery där Jimmie Hall förverkligade sin pojkdröm och nu säljer graffiti på canvas från sitt street art gallery. Nedan till höger en combo signerad Circle, en av de absoluta veteranerna inom street art i Stockholm och känd för Fascinate i Bromsten, den enda graffiti muralen som K-märkts, skapad tillsammans med Tarik 1989.

Flera lagliga väggar har poppat upp

Farstaväggen invigdes i våras av bland annat Kid Kash och Hop Louie. Väggen tillsammans med Tantoväggen och fem andra utgör en bra bas både för träning och målningar för instagramflödet här i Stockholm, men omsättningen är hög. Särskilt Tantoväggen där övermålningar kan ske flera gånger om dan. Graffitifrämjandet har på sin hemsida en lista över alla öppna väggar i hela Sverige.

Hall of Fame i Snösätra

I Snösätras gamla industriområde finns en frizon som kommunpolitikerna inte rår på. Där frodas subkulturen och varje år ordnas en festival med en remake där alla väggar målas över för att ge plats åt nya muraler. Här härskar Percy och vem som helst får inte måla i denna graffitiby med ambitionen att bli ett Svenskt svar på Wynwood i Miami. Ta gärna del av årets Spring Remake här.

Vasakronan - fastighetsägare med visioner

Våra stadskärnor behöver utvecklas för att fortsätta att attrahera människor, men att göra stora förändringar i city tar tid. Ibland tryter tålamodet och vi vill bara se att det händer någonting. Ur denna frustration föddes idén till det urbana konstprojektet #ArtMadeThis – ett strålande exempel på hur förhållandevis små förändringar kan göra stor skillnad för trivseln i städerna. #ArtMadeThis är ett samarbete mellan Vasakronan och kreatören Ali Davoodi. I syfte att göra stadsmiljön mer attraktiv genom att liva upp ”döda ytor”, överlät Vasakronan garageportar och fasader till 32 kvinnliga konstnärer som med olika uttryck har omvandlat trista miljöer till konstverk.

Bilden ovan till höger är från Vasakronans kontor på Mäster Samuelsgatan i City. Projektet WayUpArt förvandlade ett trist trapphus våren 2018 till en spännande permanent konstutställning. Sju ledande street art konstnärer fick var sitt våningsplan att utsmycka. Resultatet blev häpnadsväckande och är väl värt ett besök, adressen är Mäster Samuelsgatan 56. Parallellt med alla dessa initiativ har Stockholm trots nolltolleransen lyckats få tillstånd en magnefik mural signerad de Brasilianska tvillingarna OSGEMEOS uppe vid Mosebacke. Ett praktverk värdig en huvudstad som Stockholm.

Rolf Carl Werner - en veteran med ambitioner

Jag och min fru var bjudna till ett bröllop här i slutet av sommaren. Alldeles utanför hotellet vi bodde på ligger Kvarnparken och där höll Rolf Carl Werner och Gevle Street Art på med att bygga väggar för ett graffiti event. Tillsammans med kommunen och andra engagerade har han åter lyckats med att skapa möjligheter för Gävlebor och besökare att lära känna och uppleva gatukonsten. ...genom föreläsare och konstnärer från lokala, nationella och internationella scener. Dagarna bjuder på workshops, stadsvandringar, öppna väggar, show-väggar, testa-spreja-tillfällen med mera, lovade kommunen på sin hemsida. Ovan en workshop med Lina Eriksson @yes.lina där intresserade fick prova på sprejkonsten och där Lina även visade vad man kan åstadkomma med sprejfärg, bilden överst till höger. Bilden nedan och ovan till vänster på Rolf Carl Werner är från ett tidigare besök hösten 2017. Jag hade då förmånen att besöka honom i hans ateljé och fick samtidigt ta del av planket som han och Sweet Toof @thesweettoof målade utanför gasklockorna.

Från en veteran till en annan

Pärra Andreasson aka Ruskig tecknar ett väldigt fint porträtt av vännen och konstnärskollegan Rolf Carl Werner på sajten slussenomstart.se i samband med projektet viTT 2015, som jag tycker speglar både subkulturen och de som är engagerade i den.

Tredje mer eller mindre ordlösa dagen vi jobbade tillsammans sa han att även han målade graffiti. Han sa det nästan som om han önskat att jag inte hörde det och jag kunde inte avgöra om det var av personlig blyghet eller om han inte ville visa något mer utifall att jag skulle uttala mig nedlåtande. Jag blev ju såklart väldigt nyfiken då de flesta brukar vilja visa sina bilder efter 3 minuters snack och inte efter 3 dagars tystnad. Det blev oförglömligt. En gång i livet. Rolf visade sig vara en av oss tidiga pionjärer men fullkomligt okänd (!?). Han berättade att han alltid skissat och målat graffiti och även deltagit som besökare på många HipHop och graffititevenemang genom åren men aldrig riktigt gett sig till känna av blygsel och lite av ovana i sådana sammanhang då han själv kom från en mindre ort. En ort han även stannat kvar i och utvecklat en mycket säregen graffitiestetik. Både till innehåll, form, teknik och kontext. Precis allt finns där, vad gäller det gemensamma internationella, spraytekniken, det offentliga anspråket, bokstäverna, figurerna, färgdynamiken och kontrasterna, highlights och konturer. Men ändå inte. Eller med mycket mer. Jag hade äran att arbeta med Rolf för ett par år sedan i ett annat samarbetsmåleri där hela 22 konstnärer deltog. Innan han påbörjade sin del i måleriet gick han en promenad i skogen för att finna lite inspiration. Han kom tillbaka med en kotte, ett par strån, lite mossa och någon anspråkslös kvist och på mycket bra humör. ”Nu jävlar ska jag måla!” Det här kanske inte låter så märkligt men för en graffitikonstnär som jobbat och träffat 1000-tals graffitimålare är denna händelse lika fullkomligt unik som uppfriskande. Rolf är en internationell graffitikonstnär med rötterna väl förankrade i Gävle. Och ingen annanstans.

En ödmjuk mästare som gärna delar med sig

Ända sedan jag träffade honom för första gången på Snösätra Remake 2015 har jag beundrat honom och hans stil, både som konstnär och som människa. Han har beskrivit sig själv som blyg och att hans blygsel begränsat honom. Samtidigt känns det som att han levt ut sina drömmar och fått ut väldigt mycket utan att skrikigt tagit för sig och hållit sig framme. Tror många gånger att det i längden kan vara vägvinnande med en viss försiktighet och invänta sin tur istället för att tränga sig på och komma först.

2007 fick Rolf Carl Werner uppdraget att utsmycka ett helt bostadsområde i Gävle med sprejfärg, ett uppdrag helt unikt på den tiden. Han var också tidigt ute med att få sin graffitikonst representerad på museum och har under alla år av nolltollerans föreläst och debatterat för att sprida konstformen till både unga och gamla. 2017 belönades han med Olof Högberg-plaketten för framstående kulturell gärning av Norrlandsförbundet. Högberg-plaketten har delats ut sedan 1955 och har som mål att premiera personer eller verksamheter som bidragit till att utveckla och berika Norrland och Norrlands avtryck på omvärlden.

Samtidigt som han kan bjuda på mycket och beskriva sin resa vilket han gjorde när jag fick tillträde till hans ateljé och vi tillsammans gick igenom hela livsverket från arbetsproverna till Konstfack till de senaste verken, kan han lyssna och engagera sig i vad som driver andra. Då beskrev han de olika perioderna, vad som påverkat honom och hur både tekniker och vad som dokumenterats förändrats över tid. Nu när jag träffade honom i Kvarnparken var han intresserad av mig och mitt arbete och gav mig tips på hur graffitiverk bör avbildas. -Ofta gillar inte konstnärerna att deras verk avbildas vandaliserade, de ska helst vara rena och färdiga eller uppenbart ofärdiga, som skisser, sa han. Som fotograf kanske du inte alltid tänker på det och det var så upplyftande att höra det från honom. Han om någon borde veta. Under lördagen genomfördes en stadsvadring där konstverk besöktes och Gävles street art historia berättades. Han ville absolut att vi skulle försöka att vara med på den. -Jag tror den skulle vara bra för dig, sa han med något sorts godkännande av att UNIKABOXEN är en kanal för att sprida misionen vidare. Tyvärr hann vi inte med det. Vi hade ett bröllop att prioritera, men det kanske blir fler tillfällen...

2018 - ett fantastiskt år på många sätt

Inte bara vädret var exeptionellt och tillåtade. Mitt engagemang och deltagande nådde också oanade nivåer detta år. Åtta veckors ledighet uppdelat på tre perioder skapade förutsättningar för spontana utflykter och resor. Allt tillsammans resulterade i en ofantlig bildbank och underlag till över 20 publicerade fotoreportage här på unikaboxen.net. Det måste vara rekord och året är ännu inte slut.

© Text och bild Tommy Sörstrand för UNIKABOXEN.NET 2018